Många intresserade samlades i en work shop om ekosystemtjänster i Vasa. Bruhn-salen vid Åbo Akademi var fullsatt av representanter från olika parter då workshopen började torsdagen 2 juni.

Denna workshop hade ordnats i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten samt NTM-centralen i Södra Österbotten. Work shopen handlade om att få kunskap om ekosystemtjänst-problematiken och speciellt om värdering av dem med olika metoder.  Flera experter hade bjudits in som föreläsare och de inspirerade till många frågor och livliga diskussioner bland åhörarna.

Presentation av projekten

Johnny Berglund för SeaGIS 2.0:s del och Tobias Eriksson för projektet VIMLA:s del öppnade workshopen genom att berätta om bakgrund och syften gällande projekten som båda är Interreg-projekt inom Botnia Atlantica-programmet. Johnny och Tobias hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att genom att ordna denna workshop samlas mycket nyttigt kunskap som behövs för fortsatt arbete inom båda projekten. Det handlar t.ex. om identifiering, kartläggning och värdesättning av olika ekosystemtjänster. Hur gör man det? Vilka erfarenheter finns det? Vilka typer av värderingsmetoder finns det? Vad är viktigt att notera?

Inledning av Tuvendal

Därefter var Magnus Tuvendal från Calluna AB i tur att öppna begreppet Ekosystemtjänster med olika exempel. Han konstaterade att om det inte skulle finnas några människor på jorden, skulle den inte finnas ekosystemtjänster heller. Hela tematiken har ju att göra med det vilka tjänster ekosystem ger för samhället och till människans välbefinnande. Tuvendal berättade att tryggandet av ekosystemens funktioner och planetära gränser går hand i hand. Begreppet ekosystemtjänster hjälper oss att formulera kritiska frågor. Kartläggning av ekosystemtjänster kan å sin sida bidra till effektivare samråd och till bredare deltagande. Kartläggning är också viktigt med tanke på att ekosystemtjänster bättre kunde tas i beaktande i planerings- och förvaltningsprocesser.

Utmaning att värdera ekosystemtjänster

Fredrik Wilhelmsson från AgriFood Economics Centre höll följande presentation på temat om att värdera ekosystemtjänster monetärt med olika metoder. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör man dem och ökar förståelsen av deras betydelse. Värdering är ett viktigt verktyg på många sätt, poängterade Wilhelmsson. Samhällsnyttan kommer fram genom att värdera ekosystemtjänster. Det är lättare att kommunicera ekosystemtjänster då de värdesatts och det går smidigare att ta dem i beaktande i politiska beslutsfattandet då de har synliggjorts genom värdesättning.

Läget i Finland och Sverige

Hannele Ilvessalo-Lax från NTM-centralen i Södra Österbotten belyste läget i Finland nationellt och regionalt. Ilvessalo-Lax berättade om linjedragningar och strategier på olika nivåer gällande tryggandet av biodiversitet och ekosystemtjänster. Aktuella projekt inom ekosystemtjänster presenterades också. Emma Vidmark (Länsstyrelsen i Västerbotten) presenterade ekosystemtjänstarbetet i Sverige. Hon informerade om nationella och regionala strategier, mål och forskningsansatser i Sverige.

Kulturella ekosystemtjänster i stadsmiljö

Eja Pedersen kom från Lunds Universitet och hon hade ombetts berätta om kulturella ekosystemtjänster med fokus på livskvalitet kring stadsnära våtmarker. Pedersen började med att definiera vad som menas med kulturella ekosystemtjänster. De är direkta och immateriella och ofta förknippade med upplevelser av skönhet, och inspiration med mera, sade Pedersen. Upplevelsevärden har att göra med ökad livskvalitet, tillade Pedersen. För att värdera kulturella ekosystemtjänster kan man använda en så kallad multimetod som innefattar enkätundersökning, expertbedömningar samt intervjuer av målgrupper. ”Bara att få vara i lugn och ro i naturen är ett stort värde i sig” säger många då man frågar.

Värdering av kustzonens livsmiljöer

Ulf Bergström (Sveriges lantbruksuniversitet) fokuserade på kustzoners livsmiljöer och värdering av dem. Bergström konstaterade bl.a. att folk har en tendens att söka sig till kustmiljöerna och börja bygga där samt muddra och också i övrigt påverka det naturliga kustekosystemet. Detta leder ofta till negativa konsekvenser för exempelvis fiskhabitat. Det är ytterst viktigt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster, sade Bergström. Habitatkartor är bra underlag för detta. Då det gäller att värdera olika habitat kan man använda t.ex. restaureringskostnad som värdegrund. Då det gäller mat, t.ex. fisk, kan man använda marknadsvärde som värdegrund.

SeaGIS-projektet tar nu en kort paus på några veckor och önskar alla en God Jul och ser fram emot nya utmaningar under 2016!

Kartplattformen på SeaGIS uppdateras på tisdag 4.8.2015. Underhållet påderkar driften och avbrott kan förekomma. Ha tålamod!

SeaGIS-gänget har fått fortsatt finansiering för att arbeta vidare i tre år till. Fortsättningsprojektet utökar den geografiska täckningen så att hela havsområdet inom Botnia-Atlantica programmet inkluderas. I det nya projektet kommer därför även Länsstyrelsen Västernorrland, Österbottens förbund och Mellersta Österbottens förbund att arbeta aktivt.

Projektet som heter SeaGIS 2.0, ska fortsätta stöda regionen med gemensamma underlag, utvärderingar och metoder för kust- och havsförvaltning. Genom det fortsatta samarbetet vill vi skapa goda förutsättningar för en gränsöverskridande havsförvaltning i regionen, som en av de första regionerna i EU.

Projektet kommer att arbeta med att hitta gemensamma lösningar för att uppnå ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i regionen. Konkret handlar det bland annat om att SeaGIS 2.0 tar fram nya gränsöverskridande kartunderlag och dataanalyser, gör geografiska konfliktanalyser, utreder miljömässiga begränsningar samt framhäver möjligheter för hållbart nyttjande av kust- och havsområdet.

Inom ramen för det huvudsakliga målet, som handlar om ekologisk hållbarhet, vill vi även skapa förutsättningar för och inspirera till en blå tillväxt, dvs. att marina eller maritima näringar utvecklas i regionen. Areella näringar i havet som exempelvis vindkraft, fiske, vattenbruk, sjöfart och turism har alla möjlighet att utvecklas i regionen. Det handlar om att nyttja området så att konflikter mellan näringarna och påverkan på miljön minimeras.

Efter ett sommaruppehåll kommer vi att piffa upp hemsidan och presentera projektet närmare. Kick-off för projektet sker i september någonstans i Kvarken.

Trevlig sommar!