Som  hållbar utveckling i helhet är också rättslig reglering av hållbar havsutveckling en successiv process som anpassar sig allteftersom flera utmaningar uppstår och kunskaper utvecklas.  Från  dessa  utgångspunkter  har  rapportens efterforskningar  i  finska  och  svenska författningar gjorts för att finna i vilken mån myndigheters befogenheter som är reglerade i lagstiftningen redan stöder en integrerad havsförvaltning och i vilken mån behövs ytterligare rättslig styrning för att  säkerställa en ekosystembaserad sammanhållen  havsförvaltning.

Rapporten kan laddas ner här.

Projektet SUPERB höll 26.4 en workshop om marin planering och utveckling av beslutsunderlag. Under workshopen hölls presentationer om hur man under lång tid jobbat med områdesplanering vid Stora Barriärreven utanför Australien och hur man där kommunicerat med allmänheten gällande syften och mål med arbetet. En rekommendation för Kvarkenregionen var att man inte kunde vänta på perfekta data- och beslutsunderlag innan man startade en planeringsprocess utan att man allt eftersom bättre underlag och metodiker utvecklades skulle tillämpa resultat från dessa i processen.

Patrik Stenroth från länsstyrelsen i Västerbotten informerar om SeaGIS vid SUPERB’s workshop 26.4.

Under workshopen gavs även en överblick över vilka direktiv och strategier från EU som ligger till grund för marin fysisk planering och varför EU nu gett ett förslag på nytt direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden.

SeaGIS presenterade sin verksamhet vid evenemanget ’EU och du’ som hölls i Vasa 29.4 2013. Under evenemanget, som var mycket välbesökt, presenterade SeaGIS även sitt nya havspussel.

SeaGIS utställningspunkt vid ’EU och du’-evenemanget

Detta var en mycket uppskattad och välbesökt utställningspunkt under evenemanget och många hade åsikt om man ex. skulle planera för en fast vägförbindelse över Kvarken och hur mycket förnyelsebar energi som skulle placeras till havs eller på landbacken.

Bland pusselläggarna fanns såväl europaparlamentariker, riksdagsmän- och kvinnor samt lokala politiker och allmänhet.

Havsplan för Kvarken enligt besökarna på evenemanget.

I Sverige presenteras GIS-plattformen för styrgruppen för Södra Bottenvikens vattenråd den 26.2.

Med ’Seascape’ avsågs “An area of sea, coastline and land, as perceived by people, whose character results from the actions and interactions of land with sea, by natural and/or human factors”. I en beskrivning och (risk)bedömning av ett ’Seascape’ingår såväl naturliga, kulturella som estetiska och perceptuella faktorer.

Mötesdeltagare åhör presentation kring arbeten som rör Dovers vita klippor.

Kartplattformen bygger på HTML5 och kommer att täcka Kvarkens havsområde, inklusive kusten för Västerbottens länsstyrelse och landskapet Österbotten.

De olika projekten strävar alla åt samma håll även om de tidsmässigt ligger i olika faser. SUPERB kommer att utveckla nya metoder och ta fram nya beslutsunderlag för undervattensmiljön. SeaGIS mål är att sammanställa tillgängligt underlag och kunskaper till en webbaserad kartplattform, för användning av planerare och medborgare.  SeaGIS strävar till att plattformen ska bli riktigt användbar för vem som helst som är intresserad av information och planering av havsmiljön. Som bäst byggs en beta-version av kartplattformen, med terrängkartor från Sverige och Finland.

I PlanBothnia som leds av HELCOM gör man upp en fysisk plan för Bottenhavets yttre havsområden. Projektet hoppas att den kartplattform som tagits fram över Bottenhavet ska kunna nyttjas av exempelvis planerande myndigheter.

Valt föll på HTML5 som ett stabilt och kostnadseffektivt verktyg. En annan fördel är att det anses öppnare än konkurrerande standarder. SeaGIS-projektet ser ivrigt fram emot att kombinera kartmaterial från bägge sidor om Kvarken och ökar nu takten på kartplattformsbygget!

BaltSeaPlan har finansierats av EU:s Östersjöprogram och har haft som mål att stötta införandet av en fysisk havsplanering i partnerländerna. Partners från sju länder (Tyskland, Polen, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, och Sverige) har deltagit i projektet. Sju mindre områden i södra Östersjön har fungerat som demonstrationsområden för fysisk havsplanering. Information om BaltSeaPlan och demonstrationsområdena finns på projektets webbplats.