Den tredje och avslutande workshopen om blå till växt och hållbar utveckling hölls i Örnsköldsvik 4 maj. Temat för workshop-serien har varit hur hav och kust kan bidra till utveckling i Kvarkenområdet.
Bland deltagarna fanns företagare, kommuner, myndigheter och organisationer från Sverige och Finland. Deltagarna har under två tidigare träffar identifierat mål, konflikter, möjligheter och behov i tematiska grupper.
På den tredje workshopen diskuterades prioriteringar, samarbeten och konkreta projekt utifrån de tematiska områdena:
- Energi, sjöfart och infrastruktur
- Besöksnäring
- Fiske, naturvård och rekreation
- Ösamhällen
SeaGIS 2.0 går vidare med materialet
– Vi är nöjda med workshoparna och tacksamma till alla som deltagit. Nu har vi identifierat flera möjligheter för blå tillväxt i Kvarkenområdet, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0 och fortsätter:
– Nästa steg blir att sammanställa materialet i en rapport och en mer lättillgänglig kortversion som ska innehålla förslag på åtgärder till regionala utvecklingsplaner. Det finns även planer på en vetenskaplig artikel av följeforskarna som deltagit i aktiviteten.
Dag 1: Blå tillväxt, surströmming och destinationsutveckling
En minikonferens för de finska deltagarna genomföres på Wasalines färja från Vasa 3 maj, dagen innan workshopen. Kenneth Nordberg presenterade Blå tillväxt-programmet i EU och det finska nationella programmet. Diskussionen handlade framför allt om deltagande i havsplanering och på vilket sätt den kan genomföras. Det finns ett stort behov av att utveckla modeller för hur allmänhet och organisationer kan delta i planeringsfrågor.
Vid ankomsten till Örnsköldsvik anslöt flera av de svenska deltagarna och gruppen fick ett smakprov av vad som kommit att bli en viktig del av besöksdestinationen Höga kusten – surströmming. Bengt Wallin presenterade företaget Höga Kusten Walkabout, som bland annat erbjuder naturvandringar i området.
Sedan fortsatte Mia Karlsson från Höga Kusten Destinationsutveckling och Maria Ed från Höga Kusten Turism att presentera hur de gemensamt jobbar för att utveckla Höga kusten som destination. Bland annat utvecklas en gemensam elektronisk plattform och informationsnätverk med 40 infopunkter runtom i området. Utvecklingen av besöksnäringen handlar också om att skapa nya säsonger.
Dag 2: Besöksnäring – en framtidsbransch
Besöksnäringen fortsatte att vara ett tema under workshopens andra dag. Cecilia Lideskog, tidigare näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun och numera marknadsansvarig för Höga Kusten Destinationsutveckling, berättade om projektet En skärgård i världsklass.
Projektet som pågick 2009-2014 hade som syfte att skapa bättre förutsättningar för ökad skärgårdsturism. Drygt 70 mkr investerades under åren i förbättrad infrastruktur. Ungefär hälften kom från EU:s strukturfondspengar.
– Örnsköldsviks kommun ville öka kvaliteten på alla platser där besökare är, inte bara våra egna anläggningar, berättade Cecilia Lideskog.
Till exempel rustades kajen upp vid Köpmanholmen, därifrån går färjorna till den välbesökta Ulvön. Kommunen valde även att gå in med pengar för upprustning av ön Trysunda, som är ett naturreservat och ägs av Naturvårdsverket. Här gjordes bland annat en renovering av servicehus och brygga som bekostades av kommunen och Naturvårdsverket.
Värdefulla investeringar tack vare projektet
Den största investeringen gjordes på Ulvön, där en ny entreprenör investerade i hotellet. Kommunen rustade upp kajen, byggde ett pool-område, och gjorde i ordning naturhamnar och naturstigar. Även i inre hamnen i Örnsköldsvik byggdes en ny gästhamn och ett nytt magasinshus där det idag är vandrarhem och restaurang.
– Arbetet som gjordes i projektet En skärgårds i världsklass gav goda resultat. Till exempel ökade övernattningar på hotell, stugor, vandrarhem och campingplatser med 48 procent, sa Cecilia Lindeskog.
Samarbete mellan ösamhällen
Nytt för den här workshopen var att representanter från öarna Holmön, Bergö och Ulvön utgjorde en grupp för ösamhällen. Deltagarna vill ha ytterligare möten för att utveckla ett samarbete och hitta gemensamma utvecklingsområden. Möjliga samarbetsområden som diskuterades rörde museiverksamhet och besöksnäring.
SeaGIS 2.0 