SeaGIS 2.0 deltar i seminarium om hur fiskerinäringen kan utvecklas

img_3631

Hur kan vi stärka fiskerinäringen kring Bottniska viken?  I Vasa pågår just nu ett seminarium med syfte att stärka fiskerinäringen och skapa blå tillväxt.

img_3637

Seminariet pågår under tre dagar och har samlat mer än 50 deltagare. Över 20 olika föredrag runt temat finns på programmet och deltagare från SeaGIS 2.0 är på plats.

img_3638

Odling av fisk, alger, och tomater med ny teknik, utveckling av nya produkter av fisk och fiskeutrustning samt välmående vattensystem är några av de teman som avhandlas.

Seminariet är finansierat med pengar från Nordiska ministerrådet. Inom kort kommer presentationerna att göras tillgängliga på webben.

 

Många intressen ska samsas om havet – idéer för hållbar blå tillväxt tar form

Del två av workshopserien Hållbar tillväxt för kust och hav hölls i Vasa 14-15 november 2016.

Ett 40-tal personer från olika organisationer deltog. Den här gången låg fokus på att ta fram förslag på åtgärder för hållbar tillväxt längs kusten och i havet.

Deltagarna diskuterade i mindre grupper och presenterade sedan vad de kommit fram till.

– Vi fick in flera intressanta konkreta idéer och synpunkter. Materialet kommer nu att sammanställas för att ta fram en inriktning inför kommande arbete, säger projektledare Johnny Berglund.

Grupperna var uppdelade utifrån intresseområdena:

  • Energi och vindkraft
  • Fiske och vattenbruk
  • Sjöfart och infrastruktur
  • Besöksnäring och naturvård
  • Rekreation, friluftsliv och naturvård

Syftet med workshop-serien är att sammanställa olika sektorers behov och intressen samt hitta lösningar som på sikt kan förbättra förutsättningarna för en levande kust- och havsmiljö.

En tredje workshop är planerad till våren 2017.

Röster om blå tillväxt

Hur kan Kvarken och norra Bottenviken utvecklas på ett hållbart sätt? Här har vi samlat några röster från olika sektorer. Intervjuerna spelades in i samband med workshopen Hållbar tillväxt för kust och hav.

Mia Karlsson, projektet Spotlight High Low Coast
Projektet Spotlight High Low Coast ska stimulera företagande, paketering och marknadsföring och tar utgångspunkt i det gemensamma UNESCO världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård.

Olle Nygren, Damina AB
Hur är det att arbeta som företagare på en ö i Kvarken? Hur ser framtiden ut när det gäller naturturism och vad krävs för att utveckla företagandet så fler kan försörja sig på det?

Anita Storm, förädling av fisk
Hur kan outnyttjade fiskarter bli god, nyttig och närproducerad mat? Anita Storm berättar hur hon arbetar för att ta fram nya recept och förändra attityder till fiskar som traditionellt inte används som mat.

Mattias Lindholm, Wasaline
Hur ser nuläget och framtiden ut för godstransporter över Kvarken?

John Erickson, Solrutten AB
Ett trettiotal aktörer har samlat krafterna genom Andelslaget Solrutten i ett omfattande farledsuppgraderingsprojekt. Vad innebär ökad tillgänglighet för ett kustområde och vad krävs för att fler ska upptäcka skärgården som besöksmål?

Karttjänst har stor potential att öka deltagandet i havsplanering

Kenneth Nordberg är forskare vid Åbo akademi och deltar i SeaGIS 2.0. Han forskar inom områdena regional utveckling, industriell utveckling, governance och regional förvaltning. Här besvarar han några frågor om möjligheterna med SeaGIS karttjänst.

kenneth-foto

Varför är det viktigt med insyn och öppenhet i havsplanering?

Att allmänheten deltar i olika samhällsprocesser kan minska avståndet mellan beslutsfattare och befolkningen.

Våra samhällen blir allt mer komplexa, och det gäller också havsplanering. Människor rör på sig, de är beroende av havet och berörs av hur havsområdena planeras.

Deltagande i planering gör det möjligt att få med den sociala biten, exempelvis information om människors handlingsmönster och preferenser. Kunskapen om havet och de förändringar som sker där märks ofta lokalt, därför har de som bor på en viss plats ofta bäst information om den lokala miljön.

På vilket sätt kan SeaGIS karttjänst bidra till delaktighet?

SeaGIS karttjänst erbjuder en gränsöverskridande plattform som är baserad på de naturliga förutsättningarna, alltså havets utsträckning, snarare än administrativa gränser. Det tror jag är rätt unikt.

Plattformen har stor potential, dels som informationskälla genom den stora mängden datalager, dels som deltagande- och kommunikationskanal. Verktyget kan som det ser ut nu utgöra underlag för deltagandeprocesser genom att data om exempelvis aktiviteter och ekologiska förutsättningar synliggörs.

Om användarvänligheten ytterligare förbättras finns det i framtiden möjlighet att kontinuerligt få in lokala och sociala data. En kartplattform har också en stor potential som kommunikationsplattform för ett innovationssystem.

Vad är möjligheterna med en öppen karttjänst?

Deltagande genom ett elektroniskt verktyg, så kallat e-deltagande, ses som det nya paradigmet i deltagandeforskningen. Traditionella deltagandemetoder som sammankallar grupper rent fysiskt har ansetts otillräckliga för att de är tidskonsumerande och tunga processer att genomföra.

Med e-deltagande blir deltagandet snabbare och enklare och kan genomföras kontinuerligt. Den öppenhet och tillgänglighet som en e-deltagandeplattform erbjuder ökar synligheten och ger hela processens legitimitet.

Utöver det underlättas implementeringen eftersom aktörer och berörda redan är införstådda med de beslut som tas. En karttjänst erbjuder även visualisering av ofta komplexa omständigheter, vilket förenklar deltagandet från lekmannens perspektiv.

Vad finns det för risker?

Direkt deltagande är överhuvudtaget en utmaning för det politisk-byråkratiska systemet, eftersom det bygger på en hierarki där väljaren får uttrycka sin åsikt enbart när val anordnas. Integreringen av den kunskap som erhålls genom deltagande begränsas både av nationella planeringssystem och av administrativa kulturer.

En av de svåraste momenten  i planering med ett deltagande-element är hur lekmannakunskap och expertkunskap ska vägas mot varandra. En planerare hamnar i en knepig situation eftersom om lekmannakunskapen inte tillåts få någon relevans så riskerar hela deltagandeprocessen att sparka bakut.

Risker finns också i det att planeringsinstrumentets utformning kan styra och exkludera för användaren viktiga aspekter, därför bör tilltänkta användare få delta redan i utformningen av verktyget. En annan viktig aspekt är att elektroniska verktyg kan utesluta grupper som har svårigheter att hantera dem av olika skäl.

Finns det exempel på liknande tjänster idag? Hur fungerar de?

Användandet av GIS-baserade planeringstjänster blir allt vanligare, speciellt i stadsplanering. Ett exempel är Soft-GIS-systemet som utarbetats av Aalto-universitetet. Karttjänster för havsplanering är mer ovanliga, men Googles karttjänstverktyg har använts en del bland annat i Australien och USA.

En kritik som de här kartplattformarna har fått är att informationen inte är tillräckligt exakt eller tillräckligt heltäckande för att användas i planering.

Information ges i form av att användare kan markera områden som är viktiga för dem, men det säger till exempel inget om de områden som de inte markerar. Generellt ses ändå användandet av kartplattformar som en stor fördel för planeringen genom att osynliga värden blir synliga.

Mer om karttjänsten

SeaGIS håller på att utveckla en digital karttjänst för lagring, visualisering och förmedling av olika kunskapsunderlag. Karttjänstens användarvänlighet och funktionalitet förbättras just nu.

Målgruppen var från början kommuner och olika myndigheter som planerar och förvaltar havsområdet. Under det första projektet blev det tydligt att en bredare publik kan ha glädje av plattformen. Bland annat kan den möjliggöra smidigare kommunikation mellan myndigheter och allmänheten.