Testa vår nya karttjänst!

Karttjänst beta

Nu lanserar vi betaversionen av vår nya karttjänst. Testa den gärna och hjälp oss att förbättra plattformen.

I nuläget innehåller tjänsten kartor över Kvarken-området som visar undervattensbiotoper och hur havsmiljön påverkats av olika verksamheter. Här finns också ett första utkast till havsplan för Sverige.

Den färdiga versionen, som väntas bli klar i januari, kommer att innehålla alla underlag som tagits fram i SeaGIS 2.0.

Karttjänsten fungerar bra att använda med smart telefon eller surfplatta.

Testa karttjänsten

Obs! Karttjänsten fungerar inte i webbläsaren Internet Explorer. Använd Google Chrome, Microsoft Edge eller Safari.

Här finns betaversionen av karttjänsten

Manual SeaGIS karttjänst beta 171201

Tillsvidare finns också den gamla karttjänsten kvar.

Vi vill ha dina synpunkter

Testa gärna karttjänsten och ge oss dina synpunkter. Vi kommer att försöka förbättra funktionerna utifrån inkomna synpunkter.

Skicka dina synpunkter till:
simon.rasmussen@lansstyrelsen.se
eller
johnny.berglund@lansstyrelsen.se

Om karttjänsten

Karttjänsten är en GIS-baserad kunskapsplattform för alla som arbetar med förvaltning av kust och hav i Kvarken-området. Den kan bland annat användas för kunskapsspridning och dialog mellan myndigheter, företagare och allmänheten i Sverige och Finland.

Nytt nummer av nyhetsbrev om havs- och kustplanering

Skärmklipp

Här hittar du senaste nyhetsbrevet om havs- och kustplanering i Sverige.

Nyhetsbrevet ges ut två gånger om året av länsstyrelserna i Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland som har uppdraget att vara samordnande länsstyrelser i arbetet med den statliga havsplaneringen.

Tidigare nyhetsbrev och information om svensk havsplanering hittar du på Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida.

Hur kan Finland och Sverige samarbeta vid ett oljeutsläpp?

Martin Neldén är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen Västernorrland. Han jobbar med oljeskyddssamverkan i SeaGIS 2.0 för att se hur myndigheter i Finland och Sverige kan jobba gemensamt för att hantera oljeutsläpp på ett effektivt sätt.

20170906_150213

Varför behöver Finland och Sverige gemensamt förbereda sig för miljöolyckor i havet, som till exempel oljeutsläpp?
Ett oljeutsläpp i Bottniska viken riskerar att drabba båda länderna, därför är det viktigt att ha en gemensam planering för hur vi agerar. Det är också så att varje land för sig har begränsningar i resurser och uthållighet för att ta hand om ett riktigt stort oljeutsläpp. Om vi planerar vårt agerande tillsammans kan vi höja vår förmåga att ta hand om ett större utsläpp och förhoppningsvis minska skadorna som utsläppet ställer till med.

Vad kan hända vid ett oljeutsläpp?
Det som ger störst skador är när ett oljeutsläpp kommer in i kustnära vatten. Oljan kan då spolas upp på land eller sjunka och hamna i bottensedimenten. Det som spolas upp på land kan ge allvarliga skador på fågelliv, växtlighet och djurliv beroende på vilken typ av strand det är som drabbas.

Det som hamnar på botten riskerar att ge långsiktiga skador på vattenlevande djur och växter. Det finns exempel från större oljeutsläpp där effekter på bottenlevande organismer kunnat ses minst tio år efter utsläppet. Det är också viktigt att förbereda sig innan oljeutsläppet genom att kartlägga känsliga områden och hur insatser kan sättas in på dessa platser i ett tidigt skede.

Hur hanterar man ett oljeutsläpp?
Olja är enklast att ta hand om när den befinner sig på havsytan. Då kan man med hjälp av fartyg, länsar och upptagare samla upp oljan och ta hand om den. Så fort oljan börjar komma i land blir arbetet betydligt mer komplicerat och arbetskrävande. Då krävs stora personalresurser som helt enkelt städar stranden efter oljan.

Arbetet tar lång tid och kräver god planering. Sanering och uppföljning kan pågå i flera år om utsläppet är stort. Beroende på om det är exempelvis en sandstrand, klippor eller ett vassbälte används olika metoder. Det är viktigt att använda rätt metod till den strandtyp som ska saneras, annars kan saneringen ställa till med värre skador än vad oljan i sig gör.

Saneringen kan vara att till exempel skrapa av stenar eller klippor, skotta upp förorenad sand eller tvätta klippor med vattenslang. I vissa fall kan vara lämpligast att låta naturen själv ta hand om utsläppet och bara låta oljan vara.

Hur ser det ut idag med samarbetet mellan Finland och Sverige i de här frågorna?
Det finns idag flera viktiga avtal mellan Sverige, Finland och andra länder kring Östersjön som bland annat berör just samarbete vid ett oljeutsläpp. De viktigaste avtalen för Bottenhavet och Bottenviken är Köpenhamnsavtalet, Helsingforskonventionen (HELCOM) och Nordiskt räddningstjänstavtal (NORDRED).

Köpenhamnsavtalet säger att vi ska hjälpa varandra oavsett var oljeutsläppet skett och vem som riskerar att drabbas.

HELCOM handlar mycket om förberedelser, övningar och gemensam planering av insatser mot oljeutsläpp.

NORDRED avtalar hur räddningstjänster kan bistå varandra över nationsgränserna i de nordiska länderna. Det är bra att det finns ett etablerat samarbete och där vi kan hjälpa varandra när ett stort oljeutsläpp sker.

Dessutom finns det även samarbete under EU-paraplyet.

Hur kan det förbättras?
Samverkan på nationell nivå finns det väl upparbetade kanaler för, däremot behöver säkert kunskapen om hur det ser ut på andra sidan Bottenhavet och Kvarken bli bättre på den regionala och lokala nivån. Vad kan Sverige respektive Finland hjälpa till med? Hur begär jag den hjälpen och vem är det som kommer?
Vilka svårigheter finns det med att samordna de två länderna?

Strukturerna kring hur ett oljeutsläpp ska hanteras ser lite olika ut med olika typer av ansvariga myndigheter där myndighetsstrukturen ser olika ut i Finland och Sverige. Då är det viktigt att känna till detta i förväg för att veta vad man kan förvänta sig.

Vad är nästa steg i arbetet?
SeaGIS 2.0 har sammanställt en rapport som nu närmast ska skickas ut på remiss. I rapporten beskriver vi vilka resurser som finns tillgängliga för att bekämpa ett oljeutsläpp på båda sidorna om Bottniska viken.

Vi har också tagit fram en gemensam prioriteringsmodell som pekar ut vilka områden som behöver prioriteras vid en eventuell räddningsinsats. Nu ska vi stämma av att informationen är korrekt och att prioriteringsmodellen känns rätt.

Remissversion av rapporten:

Oljebekämpningsberedskap i Kvarkens havsområde PDF

Om du har synpunkter på rapporten, kontakta:

Johnny Berglund
projektledare
johnny.berglund@lansstyrelsen.se
+46 10-225 44 17

Hans-Göran Lax
projektansvarig i Finland
hans-goran.lax@ely-keskus.fi
+358 40 5377 846

SeaGIS 2.0 önskar glad sommar

Projektet rullar på med god fart. Diskussionsmötena om blå tillväxt har gett oss en hel del underlag. Under tidig höst ska vi sammanställa materialet till ett antal rekommenderade åtgärder och projekt. Blå näringar så som fiske, sjöfart och turism har stor potential att växa i regionen. Genom våra gränsöverskridande möten har vi fått en hel del inspiration till utveckling.

De nya undervattenskartorna är närapå klara. Under sommaren kommer kartorna att kvalitetsgranskas i fält, framförallt av Forststyrelsen. Kartorna kommer att ge oss möjlighet att på ett mycket detaljerat sätt, tillsammans över halva Bottniska viken, analysera hur det står till med skyddet av våra värdefulla naturtyper.

Utvecklingen av den nya karttjänsten har tagit lite längre tid är planerat. Det återstår lite finputs, men vi räknar med att kunna få upp den i en bantad version strax efter sommarsemestern.

Tack för i vår, vi önskar alla deltagare i projektet en trevlig sommar!

Hur kan vi skapa blå tillväxt i Kvarkenområdet?

Den tredje och avslutande workshopen om blå till växt och hållbar utveckling hölls i Örnsköldsvik 4 maj. Temat för workshop-serien har varit hur hav och kust kan bidra till utveckling i Kvarkenområdet.

Bland deltagarna fanns företagare, kommuner, myndigheter och organisationer från Sverige och Finland. Deltagarna har under två tidigare träffar identifierat mål, konflikter, möjligheter och behov i tematiska grupper.

På den tredje workshopen diskuterades prioriteringar, samarbeten och konkreta projekt utifrån de tematiska områdena:

  • Energi, sjöfart och infrastruktur
  • Besöksnäring
  • Fiske, naturvård och rekreation
  • Ösamhällen

SeaGIS 2.0 går vidare med materialet

– Vi är nöjda med workshoparna och tacksamma till alla som deltagit. Nu har vi identifierat flera möjligheter för blå tillväxt i Kvarkenområdet, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0 och fortsätter:

– Nästa steg blir att sammanställa materialet i en rapport och en mer lättillgänglig kortversion som ska innehålla förslag på åtgärder till regionala utvecklingsplaner. Det finns även planer på en vetenskaplig artikel av följeforskarna som deltagit i aktiviteten.

Dag 1: Blå tillväxt, surströmming och destinationsutveckling

En minikonferens för de finska deltagarna genomföres på Wasalines färja från Vasa 3 maj, dagen innan workshopen. Kenneth Nordberg presenterade Blå tillväxt-programmet i EU och det finska nationella programmet. Diskussionen handlade framför allt om deltagande i havsplanering och på vilket sätt den kan genomföras. Det finns ett stort behov av att utveckla modeller för hur allmänhet och organisationer kan delta i planeringsfrågor.

Vid ankomsten till Örnsköldsvik anslöt flera av de svenska deltagarna och gruppen fick ett smakprov av vad som kommit att bli en viktig del av besöksdestinationen Höga kusten – surströmming. Bengt Wallin presenterade företaget Höga Kusten Walkabout, som bland annat erbjuder naturvandringar i området.

Sedan fortsatte Mia Karlsson från Höga Kusten Destinationsutveckling och Maria Ed från Höga Kusten Turism att presentera hur de gemensamt jobbar för att utveckla Höga kusten som destination. Bland annat utvecklas en gemensam elektronisk plattform och informationsnätverk med 40 infopunkter runtom i området. Utvecklingen av besöksnäringen handlar också om att skapa nya säsonger.

Cecilia Lideskog berättade om projektet En skärgård i världsklass.

Dag 2: Besöksnäring – en framtidsbransch

Besöksnäringen fortsatte att vara ett tema under workshopens andra dag. Cecilia Lideskog, tidigare näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun och numera marknadsansvarig för Höga Kusten Destinationsutveckling, berättade om projektet En skärgård i världsklass.
Projektet som pågick 2009-2014 hade som syfte att skapa bättre förutsättningar för ökad skärgårdsturism. Drygt 70 mkr investerades under åren i förbättrad infrastruktur. Ungefär hälften kom från EU:s strukturfondspengar.

– Örnsköldsviks kommun ville öka kvaliteten på alla platser där besökare är, inte bara våra egna anläggningar, berättade Cecilia Lideskog.

Till exempel rustades kajen upp vid Köpmanholmen, därifrån går färjorna till den välbesökta Ulvön. Kommunen valde även att gå in med pengar för upprustning av ön Trysunda, som är ett naturreservat och ägs av Naturvårdsverket. Här gjordes bland annat en renovering av servicehus och brygga som bekostades av kommunen och Naturvårdsverket.

Värdefulla investeringar tack vare projektet

Den största investeringen gjordes på Ulvön, där en ny entreprenör investerade i hotellet. Kommunen rustade upp kajen, byggde ett pool-område, och gjorde i ordning naturhamnar och naturstigar. Även i inre hamnen i Örnsköldsvik byggdes en ny gästhamn och ett nytt magasinshus där det idag är vandrarhem och restaurang.

– Arbetet som gjordes i projektet En skärgårds i världsklass gav goda resultat. Till exempel ökade övernattningar på hotell, stugor, vandrarhem och campingplatser med 48 procent, sa Cecilia Lindeskog.

Samarbete mellan ösamhällen

Nytt för den här workshopen var att representanter från öarna Holmön, Bergö och Ulvön utgjorde en grupp för ösamhällen. Deltagarna vill ha ytterligare möten för att utveckla ett samarbete och hitta gemensamma utvecklingsområden. Möjliga samarbetsområden som diskuterades rörde museiverksamhet och besöksnäring.

Unika kartor ger kunskap om havet och havsbotten

Ulrika Björkman, Forststyrelsen, leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.

Östersjöns havsbotten är dåligt kartlagd. Nu börjar kartor som visar naturen under ytan bli färdiga i projektet SeaGIS 2.0. Kartorna är de första i sitt slag och ska fungera som underlag för en hållbar havsförvaltning. Området som täcks in är drygt halva Bottniska viken på både på svenska och finska sidan.

Kartorna är ett kunskapsunderlag för kust- och havsplanering. Med hjälp av dem kan man till exempel se var det är lämpligt att anlägga olika verksamheter som vindkraft eller en sjöfartsled. På så sätt blir det lättare att ta hänsyn till känsliga och värdefulla naturområden.

– Kartornas storlek och detaljrikedom är helt unik. Vi har haft tillgång till över 30 000 observationer från Finland och Sverige när vi framställt underlaget. I dagsläget finns inget liknande, där två länder samlat så mycket detaljerad information om biologin på havsbottnen, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.

Till nytta för många

Kartorna presenteras i den kommande versionen av SeaGIS karttjänst, en digital plattform som visar undervattenskartorna med naturtyper och biotoper på ett lättillgängligt sätt. Underlaget kommer under våren att bli öppet och kunna nyttjas av såväl myndigheter och kommuner som organisationer och näringsidkare.

Mer kunskap och samordning behövs

Östersjöns havs- och kustmiljöer behöver värnas och må bättre. För att företag och verksamheter i området ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt behövs mer kunskap om miljöns tillstånd.

Nästa steg i SeaGIS 2.0 blir att, men hjälp av kartorna, utreda områdets naturskydd i form av naturreservat, Natura 2000-områden och andra skyddsformer.

– Vi kommer att utreda hur skyddet ser ut för olika biotoper, både inom och utanför skyddade områden. Vi kommer även att analysera nuvarande skyddsnivå och skyddsbehov för olika naturtyper, berättar Ulrika Björkman, Forststyrelsen, som leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.

Samarbete mellan svenska och finska myndigheter

Under två dagar i mars samlades representanter från myndigheter och organisationer för att diskutera och jämföra de finska och svenska kartunderlagen. Ett syfte med workshopen var att se hur kartunderlagen kan nyttjas vid den nationella rapporteringen som begärs i art- och habitatdirektivets artikel 17 eller för inledande bedömning för havsmiljödirektivet, samt hur kartunderlagen kan nyttjas vid planering av kust och hav.