SeaGIS 2.0 deltar som pilotområde i kartläggning av ekosystemtjänster längs Nordens kuster

Hannele Ilvessalo-Lax arbetar vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och koordinerar arbetet med ekosystemtjänster i SeaGIS 2.0. Här reder hon ut vad ekosystemtjänster är och berättar om det nordiska projektet där SeaGIS 2.0 deltar som pilotområde.

hannelenkuvat2012-057

Vad är ekosystemtjänster?
Enkelt sagt är ekosystemtjänster alla de produkter och tjänster från naturen som bidrar till människors välbefinnande.

Ekosystemtjänster producerar mat, vatten och energi. Även rekreation, naturturism och naturupplevelser räknas till ekosystemtjänster. Ekosystemen påverkar luft och vattenflöden och är ansvariga för den buffrande effekten mot exempelvis avfall och giftiga ämnen.

Eftersom ekosystemtjänster är grunden till allt liv på jorden måste vi värna om dem och deras funktioner.

Ekosystemtjänsterna kan värderas ekonomiskt och inkluderas i nationalekonomiska beräkningar som naturkapital. Därigenom blir det enklare att synliggöra värdet av ekosystemtjänsterna.

Vilka ekosystemtjänster finns i arbetsområdet för SeaGIS 2.0?
Producerande tjänster, till exempel fisk som sik, lax, strömming, gädda, abborre är välkända. Det satsas även stora resurser på att utveckla bioenergi, som kan produceras av alger och vass.

Kulturella tjänster möter alla som rör sig i den vackra och stillsamma naturen inom SeaGIS-området: till exempel det vackra kulturlandskapet och kustmiljöerna som lockar oss att hoppa i vattetnet och simma eller att ta en tur med båten eller kajaken. Även inspiration till konst av olika slag fås från natursköna och unika skärgårdsmiljön.

Även naturturismen är en trend som stärks hela tiden. Under senare tid har man även börjat prata mer och mer om Blue Care, det vill säga de hälsofrämjande tjänster från naturen som ger vård och rehabilitering både mentalt och fysiskt.

Reglerande och stödjande tjänster som vattnets och näringsämnenas kretslopp tas kanske många gånger som självklarheter. Men det handlar egentligen om ett komplicerat och välfungerade system. Man kan kalla det för naturens ”maskineri” som står för olika typer av bio-geo-kemiska kretslopp: renande och mildrande funktioner för att dämpa effekten av olika typer av miljöbelastning. Erosions- och översvämningsskydd är ytterst viktiga för vår region.

Berätta om projektet där SeaGIS 2.0 är med som pilotområde.
I ett nordiskt IPBES-projekt (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversitet och Ecosystem Services) ingår SeaGIS 2.0 som pilotområde. Projektet, som finansieras av Nordiska Ministerrådet, fokuserar på ekosystem i kust- och våtmarker. IPBES är FN:s panel för biologisk mångfald, en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC.

Genom studien vill man stärka användandet av vetenskapliga studier i politiska beslut och i förvaltning av kusten. Studien kommer även att inkludera och lyfta fram nyttan av lokal kännedom, till exempel fiskare som arbetar på havet under olika årstider och därigenom har värdefull kunskap.

I projektet försöker man identifiera och kartlägga kustens ekosystemtjänster i Norden samt i den mån som möjligt analysera deras status och sätta en socio-ekonomisk ”prislapp” på dem.

Ett fallstudie-område finns i Kvarken. Eftersom området ingår i verksamhetsområdet för SeaGIS 2.0 är det till nytta både för det Nordiska projektet att ta till vara kunskapen som SeaGIS 2.0 producerar, och vi i SeaGIS 2.0 har nytta av analyserna från IPBES expertgrupp.

Mer information om IPBES-ramverket hittas här.

Vad ska projektet resultera i?
Förutom en rapport utarbetas också ett sammandrag för politiskt beslutsfattande. I slutet av september 2017 ska de färdiga produkterna skickas till projektets styrgrupp. Sammandraget översätts till olika nordiska språk.

SeaGIS 2.0 deltar i seminarium om hur fiskerinäringen kan utvecklas

img_3631

Hur kan vi stärka fiskerinäringen kring Bottniska viken?  I Vasa pågår just nu ett seminarium med syfte att stärka fiskerinäringen och skapa blå tillväxt.

img_3637

Seminariet pågår under tre dagar och har samlat mer än 50 deltagare. Över 20 olika föredrag runt temat finns på programmet och deltagare från SeaGIS 2.0 är på plats.

img_3638

Odling av fisk, alger, och tomater med ny teknik, utveckling av nya produkter av fisk och fiskeutrustning samt välmående vattensystem är några av de teman som avhandlas.

Seminariet är finansierat med pengar från Nordiska ministerrådet. Inom kort kommer presentationerna att göras tillgängliga på webben.

 

Många intressen ska samsas om havet – idéer för hållbar blå tillväxt tar form

Del två av workshopserien Hållbar tillväxt för kust och hav hölls i Vasa 14-15 november 2016.

Ett 40-tal personer från olika organisationer deltog. Den här gången låg fokus på att ta fram förslag på åtgärder för hållbar tillväxt längs kusten och i havet.

Deltagarna diskuterade i mindre grupper och presenterade sedan vad de kommit fram till.

– Vi fick in flera intressanta konkreta idéer och synpunkter. Materialet kommer nu att sammanställas för att ta fram en inriktning inför kommande arbete, säger projektledare Johnny Berglund.

Grupperna var uppdelade utifrån intresseområdena:

  • Energi och vindkraft
  • Fiske och vattenbruk
  • Sjöfart och infrastruktur
  • Besöksnäring och naturvård
  • Rekreation, friluftsliv och naturvård

Syftet med workshop-serien är att sammanställa olika sektorers behov och intressen samt hitta lösningar som på sikt kan förbättra förutsättningarna för en levande kust- och havsmiljö.

En tredje workshop är planerad till våren 2017.

Röster om blå tillväxt

Hur kan Kvarken och norra Bottenviken utvecklas på ett hållbart sätt? Här har vi samlat några röster från olika sektorer. Intervjuerna spelades in i samband med workshopen Hållbar tillväxt för kust och hav.

Mia Karlsson, projektet Spotlight High Low Coast
Projektet Spotlight High Low Coast ska stimulera företagande, paketering och marknadsföring och tar utgångspunkt i det gemensamma UNESCO världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård.

Olle Nygren, Damina AB
Hur är det att arbeta som företagare på en ö i Kvarken? Hur ser framtiden ut när det gäller naturturism och vad krävs för att utveckla företagandet så fler kan försörja sig på det?

Anita Storm, förädling av fisk
Hur kan outnyttjade fiskarter bli god, nyttig och närproducerad mat? Anita Storm berättar hur hon arbetar för att ta fram nya recept och förändra attityder till fiskar som traditionellt inte används som mat.

Mattias Lindholm, Wasaline
Hur ser nuläget och framtiden ut för godstransporter över Kvarken?

John Erickson, Solrutten AB
Ett trettiotal aktörer har samlat krafterna genom Andelslaget Solrutten i ett omfattande farledsuppgraderingsprojekt. Vad innebär ökad tillgänglighet för ett kustområde och vad krävs för att fler ska upptäcka skärgården som besöksmål?