SeaGIS 2.0 avslutades med välbesökt konferens

IMG_8994 webb
Omkring 100 personer från Finland och Sverige var på plats på slutkonferensen.

Den 12-13 mars samlades representanter för myndigheter, kommuner och organisationer för att delta i slutkonferensen för SeaGIS 2.0.

Konferensen hölls i Vasa och deltagarna kom från både finska och svenska organisationer. Resultat och ny kunskap från en rad områden presenterades: havsmiljöns tillstånd, havsplanering, hållbar utveckling och möjligheter med digitala kartverktyg.

IMG_9007 webb
Cecilia Lindblad från Naturvårdsverket berättade bland annat om en studie av nordens kustzoner där SeaGIS 2.0 har deltagit.

Hur mår Kvarken?

I SeaGIS 2.0 har vi tagit fram ny kunskap om undervattensnaturen och miljöns tillstånd i Kvarken. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa trender för miljön i området.

HELCOM, som tittat på hela Östersjön, deltog också i konferensen. Vi är båda överens att tillståndet behöver förbättras både vad gäller vattenmiljön och undervattensnaturen. Påverkan från mänskliga aktiviteter är hög och särskilt de grunda strandnära miljöerna är utsatta.

IMG_9014 webb
Klimatförändringens inverkan på Bottniska viken presenterades av Jari Haapala, Meteorologiska institutet i Finland.

Kust- och havsplanering

Kust- och havsplanering är en aktuell fråga i både Finland och Sverige och kan ses som en viktig motor till att förbättra miljöns tillstånd. Många ska samsas om havet, och havsplanen underlättar för det genom att ge vägledning kring vad som är bästa och mest hållbara användningen av havet. I norra Bottenhavet och Kvarken finns det gott om utrymme utanför kusten för fler verksamheter.

IMG_8999 webb
Susanne Gustafsson och Linda Lingsten, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, berättade om samrådsförslaget för Bottniska vikens havsplan, 
dess konsekvenser och den svenska maritima strategin.

Utrymme för utveckling av fler maritima näringar

Diskussionsmöten som arrangerats inom SeaGIS 2.0 har visat att många av verksamheterna i Kvarken-området går att utveckla, till exempel sjötrafiken och besöksnäringen. Vi ser också stora möjligheter att bredda fisket och energiproduktionen.

IMG_8982 webb
Jonas Bäckström, Sokigo AB, visade upp karttjänsten som tagits fram i projektet.

Underlag för fortsatt utveckling och värnande av känsliga miljöer

Resultat i form av utredningar, analyser och kartmaterial som tagits fram i SeaGIS 2.0 kommer att vara till stor nytta som underlag för kommande arbete med att förbättra miljön och skapa en hållbar utveckling av olika verksamheter.

Tack till alla deltagare och medverkande!

IMG_9031 webb
Herman Fogelberg driver företaget Education & Outdoor service och talade om naturturismens frammarsch i regionen.

Presentationer

Här finns alla presentationer från slutkonferensen

Konferens om havsmiljö och hållbar utveckling i Vasa

Myndigheter, kommuner och organisationer från Finland och Sverige har i tre år samarbetat och tagit fram lösningar för frågor som rör havet. Nu avslutas projektet SeaGIS 2.0 med en slutkonferens i Vasa där resultaten presenteras.

– Det kommer omkring 100 personer från Finland och Sverige för att ta del av projektets samlade resultat. Vi är mycket glada över det stora intresset. Det är den största träffen om planering och förvaltning av havet som genomförts i det här området, säger projektledare Johnny Berglund.

Media hälsas välkomna att delta i konferensen

Tid: 12–13 mars
Plats: Academill, Åbo Akademi, Vasa
Program: Här finns hela programmet

Den 12:e mars hålls en öppen kvällsföreläsning 18.00–20.00 där allmänheten bjuds in för att ta del av nya fakta om Kvarkens undervattensnatur och havsmiljö.

Utveckling av maritima näringar och bevarande av värdefulla miljöer

Projektet SeaGIS 2.0 har tagit fram kunskap och lösningar inom en rad olika ämnen med koppling till havet. Bland annat:

  • Utrett möjligheter för maritima näringar att utvecklas i regionen.
  • Utvecklat en digital karttjänst för att underlätta planering och förvaltning av kust och hav. Den kan bland annat användas för dialog mellan aktörer och allmänheten i planeringsprocesser.
  • Med hjälp av 30 000 observationer har vi kunnat göra kartor över viktiga biotoper som sjögräsängar, blåstångsbälten och kransalgsängar. Undervattenskartorna ger helt ny kunskap om Kvarkens undervattensnatur.
  • Tagit fram kartor som visar mänsklig påverkan på miljön. Kartorna kommer att användas för att bedöma hur känsliga naturmiljöer kan påverkas av olika ingrepp.
  • Kartlagt områden som är känsliga för oljeutsläpp och samarbetat med myndigheter i båda länderna för att stärka beredskapen vid oljeutsläpp.

Nya karttjänsten från SeaGIS 2.0 – till nytta för många

Gustav Nygård är planläggningsingenjör på Österbottens förbund och jobbar med SeaGIS karttjänst. Här svarar han på några frågor om tjänsten.

Gustav2Vad är syftet med SeaGIS nya karttjänst?

– I SeaGIS karttjänst finns geografisk data om havsmiljön ur många tematiska synvinklar. Här presenteras kunskapsunderlag om bland annat mänskligt tryck som tagits fram i projektet. Med kunskapsunderlagen vill vi främja en hållbar utveckling i Bottniska viken. Den nya karttjänsten innebär också bättre tekniska lösningar än den tidigare versionen.

Vad är unikt med SeaGIS karttjänst jämfört med andra kartverktyg?

–  SeaGIS karttjänst för samman mångsidiga geografiska data över havsmiljön för både Finland och Sverige.

Vilka kan ha nytta av den?

–  Alla som har ett intresse för havsmiljön i Bottniska viken. Samhällsplanerare och myndigheter får bakgrundsunderlag i arbetet medan invånare kan hitta intressant information om sin havsmiljö.

Hur är tanken att den ska användas?

– Karttjänsten kan användas i webbläsaren på både dator, mobil och surfplatta. Man kan även på förhand ladda ner data i karttjänsten, om man till exempel behöver det ute till havs utan internetuppkoppling. Man kan också använda karttjänsten som ett verktyg för att samla in data, till exempel ute i fält eller på workshoppar.

Mer om SeaGIS karttjänst

Förhoppningen är att den fullständiga karttjänsten är klar i månadsskiftet januari-februari. Här kan du testa beta-versionen.

SeaGIS 2.0 har utvecklat en digital karttjänst för att underlätta planering och förvaltning av kust och hav. Området som täcks in är Bottenviken och Norra Kvarken på svenska och finska sidan. Tjänsten ska underlätta och förbättra kommunikationen mellan myndigheter, kommuner, entreprenörer och allmänheten.

Hur kan Finland och Sverige samarbeta vid ett oljeutsläpp?

Martin Neldén är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen Västernorrland. Han jobbar med oljeskyddssamverkan i SeaGIS 2.0 för att se hur myndigheter i Finland och Sverige kan jobba gemensamt för att hantera oljeutsläpp på ett effektivt sätt.

20170906_150213

Varför behöver Finland och Sverige gemensamt förbereda sig för miljöolyckor i havet, som till exempel oljeutsläpp?
Ett oljeutsläpp i Bottniska viken riskerar att drabba båda länderna, därför är det viktigt att ha en gemensam planering för hur vi agerar. Det är också så att varje land för sig har begränsningar i resurser och uthållighet för att ta hand om ett riktigt stort oljeutsläpp. Om vi planerar vårt agerande tillsammans kan vi höja vår förmåga att ta hand om ett större utsläpp och förhoppningsvis minska skadorna som utsläppet ställer till med.

Vad kan hända vid ett oljeutsläpp?
Det som ger störst skador är när ett oljeutsläpp kommer in i kustnära vatten. Oljan kan då spolas upp på land eller sjunka och hamna i bottensedimenten. Det som spolas upp på land kan ge allvarliga skador på fågelliv, växtlighet och djurliv beroende på vilken typ av strand det är som drabbas.

Det som hamnar på botten riskerar att ge långsiktiga skador på vattenlevande djur och växter. Det finns exempel från större oljeutsläpp där effekter på bottenlevande organismer kunnat ses minst tio år efter utsläppet. Det är också viktigt att förbereda sig innan oljeutsläppet genom att kartlägga känsliga områden och hur insatser kan sättas in på dessa platser i ett tidigt skede.

Hur hanterar man ett oljeutsläpp?
Olja är enklast att ta hand om när den befinner sig på havsytan. Då kan man med hjälp av fartyg, länsar och upptagare samla upp oljan och ta hand om den. Så fort oljan börjar komma i land blir arbetet betydligt mer komplicerat och arbetskrävande. Då krävs stora personalresurser som helt enkelt städar stranden efter oljan.

Arbetet tar lång tid och kräver god planering. Sanering och uppföljning kan pågå i flera år om utsläppet är stort. Beroende på om det är exempelvis en sandstrand, klippor eller ett vassbälte används olika metoder. Det är viktigt att använda rätt metod till den strandtyp som ska saneras, annars kan saneringen ställa till med värre skador än vad oljan i sig gör.

Saneringen kan vara att till exempel skrapa av stenar eller klippor, skotta upp förorenad sand eller tvätta klippor med vattenslang. I vissa fall kan vara lämpligast att låta naturen själv ta hand om utsläppet och bara låta oljan vara.

Hur ser det ut idag med samarbetet mellan Finland och Sverige i de här frågorna?
Det finns idag flera viktiga avtal mellan Sverige, Finland och andra länder kring Östersjön som bland annat berör just samarbete vid ett oljeutsläpp. De viktigaste avtalen för Bottenhavet och Bottenviken är Köpenhamnsavtalet, Helsingforskonventionen (HELCOM) och Nordiskt räddningstjänstavtal (NORDRED).

Köpenhamnsavtalet säger att vi ska hjälpa varandra oavsett var oljeutsläppet skett och vem som riskerar att drabbas.

HELCOM handlar mycket om förberedelser, övningar och gemensam planering av insatser mot oljeutsläpp.

NORDRED avtalar hur räddningstjänster kan bistå varandra över nationsgränserna i de nordiska länderna. Det är bra att det finns ett etablerat samarbete och där vi kan hjälpa varandra när ett stort oljeutsläpp sker.

Dessutom finns det även samarbete under EU-paraplyet.

Hur kan det förbättras?
Samverkan på nationell nivå finns det väl upparbetade kanaler för, däremot behöver säkert kunskapen om hur det ser ut på andra sidan Bottenhavet och Kvarken bli bättre på den regionala och lokala nivån. Vad kan Sverige respektive Finland hjälpa till med? Hur begär jag den hjälpen och vem är det som kommer?
Vilka svårigheter finns det med att samordna de två länderna?

Strukturerna kring hur ett oljeutsläpp ska hanteras ser lite olika ut med olika typer av ansvariga myndigheter där myndighetsstrukturen ser olika ut i Finland och Sverige. Då är det viktigt att känna till detta i förväg för att veta vad man kan förvänta sig.

Vad är nästa steg i arbetet?
SeaGIS 2.0 har sammanställt en rapport som nu närmast ska skickas ut på remiss. I rapporten beskriver vi vilka resurser som finns tillgängliga för att bekämpa ett oljeutsläpp på båda sidorna om Bottniska viken.

Vi har också tagit fram en gemensam prioriteringsmodell som pekar ut vilka områden som behöver prioriteras vid en eventuell räddningsinsats. Nu ska vi stämma av att informationen är korrekt och att prioriteringsmodellen känns rätt.

Remissversion av rapporten:

Oljebekämpningsberedskap i Kvarkens havsområde PDF

Om du har synpunkter på rapporten, kontakta:

Johnny Berglund
projektledare
johnny.berglund@lansstyrelsen.se
+46 10-225 44 17

Hans-Göran Lax
projektansvarig i Finland
hans-goran.lax@ely-keskus.fi
+358 40 5377 846