Många intressen ska samsas om havet – idéer för hållbar blå tillväxt tar form

Del två av workshopserien Hållbar tillväxt för kust och hav hölls i Vasa 14-15 november 2016.

Ett 40-tal personer från olika organisationer deltog. Den här gången låg fokus på att ta fram förslag på åtgärder för hållbar tillväxt längs kusten och i havet.

Deltagarna diskuterade i mindre grupper och presenterade sedan vad de kommit fram till.

– Vi fick in flera intressanta konkreta idéer och synpunkter. Materialet kommer nu att sammanställas för att ta fram en inriktning inför kommande arbete, säger projektledare Johnny Berglund.

Grupperna var uppdelade utifrån intresseområdena:

  • Energi och vindkraft
  • Fiske och vattenbruk
  • Sjöfart och infrastruktur
  • Besöksnäring och naturvård
  • Rekreation, friluftsliv och naturvård

Syftet med workshop-serien är att sammanställa olika sektorers behov och intressen samt hitta lösningar som på sikt kan förbättra förutsättningarna för en levande kust- och havsmiljö.

En tredje workshop är planerad till våren 2017.

Röster om blå tillväxt

Hur kan Kvarken och norra Bottenviken utvecklas på ett hållbart sätt? Här har vi samlat några röster från olika sektorer. Intervjuerna spelades in i samband med workshopen Hållbar tillväxt för kust och hav.

Mia Karlsson, projektet Spotlight High Low Coast
Projektet Spotlight High Low Coast ska stimulera företagande, paketering och marknadsföring och tar utgångspunkt i det gemensamma UNESCO världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård.

Olle Nygren, Damina AB
Hur är det att arbeta som företagare på en ö i Kvarken? Hur ser framtiden ut när det gäller naturturism och vad krävs för att utveckla företagandet så fler kan försörja sig på det?

Anita Storm, förädling av fisk
Hur kan outnyttjade fiskarter bli god, nyttig och närproducerad mat? Anita Storm berättar hur hon arbetar för att ta fram nya recept och förändra attityder till fiskar som traditionellt inte används som mat.

Mattias Lindholm, Wasaline
Hur ser nuläget och framtiden ut för godstransporter över Kvarken?

John Erickson, Solrutten AB
Ett trettiotal aktörer har samlat krafterna genom Andelslaget Solrutten i ett omfattande farledsuppgraderingsprojekt. Vad innebär ökad tillgänglighet för ett kustområde och vad krävs för att fler ska upptäcka skärgården som besöksmål?

Karttjänst har stor potential att öka deltagandet i havsplanering

Kenneth Nordberg är forskare vid Åbo akademi och deltar i SeaGIS 2.0. Han forskar inom områdena regional utveckling, industriell utveckling, governance och regional förvaltning. Här besvarar han några frågor om möjligheterna med SeaGIS karttjänst.

kenneth-foto

Varför är det viktigt med insyn och öppenhet i havsplanering?

Att allmänheten deltar i olika samhällsprocesser kan minska avståndet mellan beslutsfattare och befolkningen.

Våra samhällen blir allt mer komplexa, och det gäller också havsplanering. Människor rör på sig, de är beroende av havet och berörs av hur havsområdena planeras.

Deltagande i planering gör det möjligt att få med den sociala biten, exempelvis information om människors handlingsmönster och preferenser. Kunskapen om havet och de förändringar som sker där märks ofta lokalt, därför har de som bor på en viss plats ofta bäst information om den lokala miljön.

På vilket sätt kan SeaGIS karttjänst bidra till delaktighet?

SeaGIS karttjänst erbjuder en gränsöverskridande plattform som är baserad på de naturliga förutsättningarna, alltså havets utsträckning, snarare än administrativa gränser. Det tror jag är rätt unikt.

Plattformen har stor potential, dels som informationskälla genom den stora mängden datalager, dels som deltagande- och kommunikationskanal. Verktyget kan som det ser ut nu utgöra underlag för deltagandeprocesser genom att data om exempelvis aktiviteter och ekologiska förutsättningar synliggörs.

Om användarvänligheten ytterligare förbättras finns det i framtiden möjlighet att kontinuerligt få in lokala och sociala data. En kartplattform har också en stor potential som kommunikationsplattform för ett innovationssystem.

Vad är möjligheterna med en öppen karttjänst?

Deltagande genom ett elektroniskt verktyg, så kallat e-deltagande, ses som det nya paradigmet i deltagandeforskningen. Traditionella deltagandemetoder som sammankallar grupper rent fysiskt har ansetts otillräckliga för att de är tidskonsumerande och tunga processer att genomföra.

Med e-deltagande blir deltagandet snabbare och enklare och kan genomföras kontinuerligt. Den öppenhet och tillgänglighet som en e-deltagandeplattform erbjuder ökar synligheten och ger hela processens legitimitet.

Utöver det underlättas implementeringen eftersom aktörer och berörda redan är införstådda med de beslut som tas. En karttjänst erbjuder även visualisering av ofta komplexa omständigheter, vilket förenklar deltagandet från lekmannens perspektiv.

Vad finns det för risker?

Direkt deltagande är överhuvudtaget en utmaning för det politisk-byråkratiska systemet, eftersom det bygger på en hierarki där väljaren får uttrycka sin åsikt enbart när val anordnas. Integreringen av den kunskap som erhålls genom deltagande begränsas både av nationella planeringssystem och av administrativa kulturer.

En av de svåraste momenten  i planering med ett deltagande-element är hur lekmannakunskap och expertkunskap ska vägas mot varandra. En planerare hamnar i en knepig situation eftersom om lekmannakunskapen inte tillåts få någon relevans så riskerar hela deltagandeprocessen att sparka bakut.

Risker finns också i det att planeringsinstrumentets utformning kan styra och exkludera för användaren viktiga aspekter, därför bör tilltänkta användare få delta redan i utformningen av verktyget. En annan viktig aspekt är att elektroniska verktyg kan utesluta grupper som har svårigheter att hantera dem av olika skäl.

Finns det exempel på liknande tjänster idag? Hur fungerar de?

Användandet av GIS-baserade planeringstjänster blir allt vanligare, speciellt i stadsplanering. Ett exempel är Soft-GIS-systemet som utarbetats av Aalto-universitetet. Karttjänster för havsplanering är mer ovanliga, men Googles karttjänstverktyg har använts en del bland annat i Australien och USA.

En kritik som de här kartplattformarna har fått är att informationen inte är tillräckligt exakt eller tillräckligt heltäckande för att användas i planering.

Information ges i form av att användare kan markera områden som är viktiga för dem, men det säger till exempel inget om de områden som de inte markerar. Generellt ses ändå användandet av kartplattformar som en stor fördel för planeringen genom att osynliga värden blir synliga.

Mer om karttjänsten

SeaGIS håller på att utveckla en digital karttjänst för lagring, visualisering och förmedling av olika kunskapsunderlag. Karttjänstens användarvänlighet och funktionalitet förbättras just nu.

Målgruppen var från början kommuner och olika myndigheter som planerar och förvaltar havsområdet. Under det första projektet blev det tydligt att en bredare publik kan ha glädje av plattformen. Bland annat kan den möjliggöra smidigare kommunikation mellan myndigheter och allmänheten.

Experter samlades i Vasa på en work shop om ekosystemtjänster – inspiration och kunskap till stöd för Seagis 2.0 och Vimla

Många intresserade samlades i en work shop om ekosystemtjänster i Vasa. Bruhn-salen vid Åbo Akademi var fullsatt av representanter från olika parter då workshopen började torsdagen 2 juni.

Denna workshop hade ordnats i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten samt NTM-centralen i Södra Österbotten. Work shopen handlade om att få kunskap om ekosystemtjänst-problematiken och speciellt om värdering av dem med olika metoder.  Flera experter hade bjudits in som föreläsare och de inspirerade till många frågor och livliga diskussioner bland åhörarna.

Presentation av projekten

Johnny Berglund för SeaGIS 2.0:s del och Tobias Eriksson för projektet VIMLA:s del öppnade workshopen genom att berätta om bakgrund och syften gällande projekten som båda är Interreg-projekt inom Botnia Atlantica-programmet. Johnny och Tobias hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att genom att ordna denna workshop samlas mycket nyttigt kunskap som behövs för fortsatt arbete inom båda projekten. Det handlar t.ex. om identifiering, kartläggning och värdesättning av olika ekosystemtjänster. Hur gör man det? Vilka erfarenheter finns det? Vilka typer av värderingsmetoder finns det? Vad är viktigt att notera?

DSCF4798
Johnny Berglund presenterar projektet. Foto: Vincent Westberg

Inledning av Tuvendal

Därefter var Magnus Tuvendal från Calluna AB i tur att öppna begreppet Ekosystemtjänster med olika exempel. Han konstaterade att om det inte skulle finnas några människor på jorden, skulle den inte finnas ekosystemtjänster heller. Hela tematiken har ju att göra med det vilka tjänster ekosystem ger för samhället och till människans välbefinnande. Tuvendal berättade att tryggandet av ekosystemens funktioner och planetära gränser går hand i hand. Begreppet ekosystemtjänster hjälper oss att formulera kritiska frågor. Kartläggning av ekosystemtjänster kan å sin sida bidra till effektivare samråd och till bredare deltagande. Kartläggning är också viktigt med tanke på att ekosystemtjänster bättre kunde tas i beaktande i planerings- och förvaltningsprocesser.

DSCF4812
Magnus Tuvendal reder ut begreppet ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Utmaning att värdera ekosystemtjänster

Fredrik Wilhelmsson från AgriFood Economics Centre höll följande presentation på temat om att värdera ekosystemtjänster monetärt med olika metoder. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör man dem och ökar förståelsen av deras betydelse. Värdering är ett viktigt verktyg på många sätt, poängterade Wilhelmsson. Samhällsnyttan kommer fram genom att värdera ekosystemtjänster. Det är lättare att kommunicera ekosystemtjänster då de värdesatts och det går smidigare att ta dem i beaktande i politiska beslutsfattandet då de har synliggjorts genom värdesättning.

Läget i Finland och Sverige

Hannele Ilvessalo-Lax från NTM-centralen i Södra Österbotten belyste läget i Finland nationellt och regionalt. Ilvessalo-Lax berättade om linjedragningar och strategier på olika nivåer gällande tryggandet av biodiversitet och ekosystemtjänster. Aktuella projekt inom ekosystemtjänster presenterades också. Emma Vidmark (Länsstyrelsen i Västerbotten) presenterade ekosystemtjänstarbetet i Sverige. Hon informerade om nationella och regionala strategier, mål och forskningsansatser i Sverige.

Kulturella ekosystemtjänster i stadsmiljö

Eja Pedersen kom från Lunds Universitet och hon hade ombetts berätta om kulturella ekosystemtjänster med fokus på livskvalitet kring stadsnära våtmarker. Pedersen började med att definiera vad som menas med kulturella ekosystemtjänster. De är direkta och immateriella och ofta förknippade med upplevelser av skönhet, och inspiration med mera, sade Pedersen. Upplevelsevärden har att göra med ökad livskvalitet, tillade Pedersen. För att värdera kulturella ekosystemtjänster kan man använda en så kallad multimetod som innefattar enkätundersökning, expertbedömningar samt intervjuer av målgrupper. ”Bara att få vara i lugn och ro i naturen är ett stort värde i sig” säger många då man frågar.

DSCF4822
Eja Pedersen fokuserade på kulturella ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Värdering av kustzonens livsmiljöer

Ulf Bergström (Sveriges lantbruksuniversitet) fokuserade på kustzoners livsmiljöer och värdering av dem. Bergström konstaterade bl.a. att folk har en tendens att söka sig till kustmiljöerna och börja bygga där samt muddra och också i övrigt påverka det naturliga kustekosystemet. Detta leder ofta till negativa konsekvenser för exempelvis fiskhabitat. Det är ytterst viktigt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster, sade Bergström. Habitatkartor är bra underlag för detta. Då det gäller att värdera olika habitat kan man använda t.ex. restaureringskostnad som värdegrund. Då det gäller mat, t.ex. fisk, kan man använda marknadsvärde som värdegrund.

DSCF4827
Ulf Bergström värderar kustzoners ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Finskt lagförslag för att samordna havsskyddet och havens olika användningsområden

Hättan omgivn

Regeringen i Finland har lagt fram ett förslag till ny lag som kommer att styra havsplaneringen.

Enligt förslaget ska tre havsplaner tas fram och det är landskapsförbunden som ska ansvara för arbetet. Havsplanerna ska vara upprättade till slutet av mars 2021.

I lagförslaget är det tydligt att planerna ska tas fram i bred växelvekan mellan berörda myndigheter och intressen. Planerna ska säkerställa en hållbar användning av havet och dess ekosystem. Enligt förslaget ska miljöministeriet ansvara för att utveckla och styra havsplaneringen samt för samarbetet med grannländerna.

Läs mer på Miljöministeriets hemsida