Välkommen till vår slutkonferens!

23726881-beautiful-sunrise-by-the-sea-e1516354379460.jpg

(Suomeksi alempana​)

Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling i Kvarkenregionen

Tid: 12–13 mars

Plats: Åbo Akademi, Vasa

Anmälan: Anmäl dig här

Sista anmälningsdag: 28 februari

Kostnad: Konferensen är kostnadsfri. Vi bjuder på lättare lunch och fika den 13:e mars.

Resa från Sverige: Konferensen är anpassad för färjans tidtabell. Paketpris kommer att tas fram.

Program

12 mars

Hur mår Kvarken idag?

18.00–20.00 Kvällsföreläsningar om regionens undervattensnatur och hur miljön mår

Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten, Vincent Westberg, NTM-centralen, Michael Haldin, Forststyrelsen, Ulrika Björkman, Forststyrelsen med flera.

13 mars

Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling i Kvarkenregionen

9.00–9.15 Välkommen

Kaj Suomela, Österbottens landskapsdirektör och Johnny Berglund, projektledare SeaGIS 2.0

9.15–10.15 Miljötillståndet i Östersjön och Kvarken

’State of the Baltic Sea’ – HELCOM bedömning av miljötillståndet i Östersjön
Lena Bergström, Helcom

Naturmiljöns tillstånd och skydd i SeaGIS området
Michael Haldin, Forststyrelsen

Vattenmiljöns tillstånd i SeaGIS-området
Vincent Westberg, NTM-centralen

10.15–10.40 Kaffe med karttjänst

10.40–12.00 Aktuellt inom havsplanering i Finland och Sverige

Havsplanering i Finland
Pekka Salminen, koordinator för landskapsförbundens havsplanering

Samrådsförslag: Havsplan Bottniska viken
Susanne Gustafsson, Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

Havsplanerna i Sverige och deras konsekvenser
Jan Schmidtbauer Crona, HaV

Förvaltning av nordens kustområden
Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket

12.00–13.00 Lunch med blå tillväxt

13.00–14.30 Förutsättningar för planering och förvaltning av kust och hav

Klimatförändringens inverkan på Bottniska viken
Jari Haapala, Meteorologiska institutet

Digitala verktyg för dialog och deltagande
Kenneth Nordberg, Åbo Akademi

Nyttjande av kartor och kartteknik – hur ser framtiden ut?
Jonas Bäckström, Sokigo AB

Tillståndsbedömning av ekosystemtjänster i SeaGIS området
Hans-Göran Lax, NTM-centralen

Sikens värde som ekosystemtjänst
Marina Nyqvist, Österbottens Fiskarförbund

14.30–15.15 Kaffe med postersession

15.15–16.15 Blå tillväxt

Möjligheter till blå tillväxt i Kvarkenregionen
Örjan Pettersson, Umeå universitet och Kenneth Nordberg, Åbo Akademi

Naturturismens frammarsch i regionen
Herman Fogelberg, Education & Outdoor service

16.15 Avslutning
Johnny Berglund, projektledare SeaGIS 2.0

Program PDF

Kontakt:

Johnny Berglund
Länsstyrelsen Västerbotten
Projektledare
johnny.berglund@lansstyrelsen.se
+46 10 225 44 17

Ann Holm
Österbottens förbund
Planläggningsdirektör
Ann.holm@obotnia.fi
+358 44 320 65 40


Tervetuloa Seagis 2.0-hankkeen loppukonferenssiin

Meriympäristön tila ja kestävä kehitys Merenkurkun alueella

Aika: 12–13.3

Paikka: Åbo Akademi, Vaasa

Ilmoittautuminen: Ilmoittaudu tässä

Viimeinen ilmoittautumispäivä: 28.2

Kustannukset: konferenssi on ilmainen. Tarjoamme kevyen lounaan ja kahvit 13.3.

Matka Ruotsista: Konferenssiajat on sovitettu laivan aikatauluihin. Matkan voi saada pakettihintaan.

12. maaliskuuta

Iltaluennot klo 18.00–20.00 mm seuraavista teemoista:

  • Miten Merenkurkku ja pohjoinen Selkämeri voi?
  • Minkälaista kehittämispotentiaalia on alueella?
  • Demonstraatio hankkeen karttapalvelusta sinistä kasvua varten

13. maaliskuuta

Ohjelma alkaa 9.00 ja päättyy 16.30.

Maakuntajohtaja Kaj Suomela avaa päivän.

Ohjelmasta:

  • Itämeren ja Merenkurkun tila
  • Ajankohtainen merialuesuunnittelu Suomessa ja Ruotsissa
  • Ekosysteemipalvelut rannikkovesien ja merialueiden suunnittelussa ja hallinnassa
  • Sinisen biotalouden mahdollisuudet Merenkurkun alueella

Osa puhujista:

  • Lena Bergström, Helcom, Holas II
  • Tiina Tihlman, Ympäristöministeriö (Suomi)
  • Jan Schmitbauer-Crona, Havs och vattenmyndigheten (Ruotsi)
  • Michael Haldin, Metsähallitus
  • Vincent Westberg, Etelä-Pohjanmaan Ely-keskus
  • Jari Haapala, Meteorologian laitos, SmartSea-hanke

Tilaisuudessa on simultaanitulkkaus!

Yhteystiedot:

Johnny Berglund
Länsstyrelsen Västerbotten
Hankepäällikkö
johnny.berglund@lansstyrelsen.se
+46 10 225 44 17

Ann Holm
Pohjanmaan liitto
Kaavoitusjohtaja
ann.holm@obotnia.fi
+358 44 320 65 40

Nya karttjänsten från SeaGIS 2.0 – till nytta för många

Gustav Nygård är planläggningsingenjör på Österbottens förbund och jobbar med SeaGIS karttjänst. Här svarar han på några frågor om tjänsten.

Gustav2Vad är syftet med SeaGIS nya karttjänst?

– I SeaGIS karttjänst finns geografisk data om havsmiljön ur många tematiska synvinklar. Här presenteras kunskapsunderlag om bland annat mänskligt tryck som tagits fram i projektet. Med kunskapsunderlagen vill vi främja en hållbar utveckling i Bottniska viken. Den nya karttjänsten innebär också bättre tekniska lösningar än den tidigare versionen.

Vad är unikt med SeaGIS karttjänst jämfört med andra kartverktyg?

–  SeaGIS karttjänst för samman mångsidiga geografiska data över havsmiljön för både Finland och Sverige.

Vilka kan ha nytta av den?

–  Alla som har ett intresse för havsmiljön i Bottniska viken. Samhällsplanerare och myndigheter får bakgrundsunderlag i arbetet medan invånare kan hitta intressant information om sin havsmiljö.

Hur är tanken att den ska användas?

– Karttjänsten kan användas i webbläsaren på både dator, mobil och surfplatta. Man kan även på förhand ladda ner data i karttjänsten, om man till exempel behöver det ute till havs utan internetuppkoppling. Man kan också använda karttjänsten som ett verktyg för att samla in data, till exempel ute i fält eller på workshoppar.

Mer om SeaGIS karttjänst

Förhoppningen är att den fullständiga karttjänsten är klar i månadsskiftet januari-februari. Här kan du testa beta-versionen.

SeaGIS 2.0 har utvecklat en digital karttjänst för att underlätta planering och förvaltning av kust och hav. Området som täcks in är Bottenviken och Norra Kvarken på svenska och finska sidan. Tjänsten ska underlätta och förbättra kommunikationen mellan myndigheter, kommuner, entreprenörer och allmänheten.

Testa vår nya karttjänst!

Karttjänst beta

Nu lanserar vi betaversionen av vår nya karttjänst. Testa den gärna och hjälp oss att förbättra plattformen.

I nuläget innehåller tjänsten kartor över Kvarken-området som visar undervattensbiotoper och hur havsmiljön påverkats av olika verksamheter. Här finns också ett första utkast till havsplan för Sverige.

Den färdiga versionen, som väntas bli klar i januari, kommer att innehålla alla underlag som tagits fram i SeaGIS 2.0.

Karttjänsten fungerar bra att använda med smart telefon eller surfplatta.

Testa karttjänsten

Obs! Karttjänsten fungerar inte i webbläsaren Internet Explorer. Använd Google Chrome, Microsoft Edge eller Safari.

Här finns betaversionen av karttjänsten

Manual SeaGIS karttjänst beta 171201

Tillsvidare finns också den gamla karttjänsten kvar.

Vi vill ha dina synpunkter

Testa gärna karttjänsten och ge oss dina synpunkter. Vi kommer att försöka förbättra funktionerna utifrån inkomna synpunkter.

Skicka dina synpunkter till:
simon.rasmussen@lansstyrelsen.se
eller
johnny.berglund@lansstyrelsen.se

Om karttjänsten

Karttjänsten är en GIS-baserad kunskapsplattform för alla som arbetar med förvaltning av kust och hav i Kvarken-området. Den kan bland annat användas för kunskapsspridning och dialog mellan myndigheter, företagare och allmänheten i Sverige och Finland.

Nytt nummer av nyhetsbrev om havs- och kustplanering

Skärmklipp

Här hittar du senaste nyhetsbrevet om havs- och kustplanering i Sverige.

Nyhetsbrevet ges ut två gånger om året av länsstyrelserna i Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland som har uppdraget att vara samordnande länsstyrelser i arbetet med den statliga havsplaneringen.

Tidigare nyhetsbrev och information om svensk havsplanering hittar du på Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida.

Hur kan Finland och Sverige samarbeta vid ett oljeutsläpp?

Martin Neldén är beredskapshandläggare på Länsstyrelsen Västernorrland. Han jobbar med oljeskyddssamverkan i SeaGIS 2.0 för att se hur myndigheter i Finland och Sverige kan jobba gemensamt för att hantera oljeutsläpp på ett effektivt sätt.

20170906_150213

Varför behöver Finland och Sverige gemensamt förbereda sig för miljöolyckor i havet, som till exempel oljeutsläpp?
Ett oljeutsläpp i Bottniska viken riskerar att drabba båda länderna, därför är det viktigt att ha en gemensam planering för hur vi agerar. Det är också så att varje land för sig har begränsningar i resurser och uthållighet för att ta hand om ett riktigt stort oljeutsläpp. Om vi planerar vårt agerande tillsammans kan vi höja vår förmåga att ta hand om ett större utsläpp och förhoppningsvis minska skadorna som utsläppet ställer till med.

Vad kan hända vid ett oljeutsläpp?
Det som ger störst skador är när ett oljeutsläpp kommer in i kustnära vatten. Oljan kan då spolas upp på land eller sjunka och hamna i bottensedimenten. Det som spolas upp på land kan ge allvarliga skador på fågelliv, växtlighet och djurliv beroende på vilken typ av strand det är som drabbas.

Det som hamnar på botten riskerar att ge långsiktiga skador på vattenlevande djur och växter. Det finns exempel från större oljeutsläpp där effekter på bottenlevande organismer kunnat ses minst tio år efter utsläppet. Det är också viktigt att förbereda sig innan oljeutsläppet genom att kartlägga känsliga områden och hur insatser kan sättas in på dessa platser i ett tidigt skede.

Hur hanterar man ett oljeutsläpp?
Olja är enklast att ta hand om när den befinner sig på havsytan. Då kan man med hjälp av fartyg, länsar och upptagare samla upp oljan och ta hand om den. Så fort oljan börjar komma i land blir arbetet betydligt mer komplicerat och arbetskrävande. Då krävs stora personalresurser som helt enkelt städar stranden efter oljan.

Arbetet tar lång tid och kräver god planering. Sanering och uppföljning kan pågå i flera år om utsläppet är stort. Beroende på om det är exempelvis en sandstrand, klippor eller ett vassbälte används olika metoder. Det är viktigt att använda rätt metod till den strandtyp som ska saneras, annars kan saneringen ställa till med värre skador än vad oljan i sig gör.

Saneringen kan vara att till exempel skrapa av stenar eller klippor, skotta upp förorenad sand eller tvätta klippor med vattenslang. I vissa fall kan vara lämpligast att låta naturen själv ta hand om utsläppet och bara låta oljan vara.

Hur ser det ut idag med samarbetet mellan Finland och Sverige i de här frågorna?
Det finns idag flera viktiga avtal mellan Sverige, Finland och andra länder kring Östersjön som bland annat berör just samarbete vid ett oljeutsläpp. De viktigaste avtalen för Bottenhavet och Bottenviken är Köpenhamnsavtalet, Helsingforskonventionen (HELCOM) och Nordiskt räddningstjänstavtal (NORDRED).

Köpenhamnsavtalet säger att vi ska hjälpa varandra oavsett var oljeutsläppet skett och vem som riskerar att drabbas.

HELCOM handlar mycket om förberedelser, övningar och gemensam planering av insatser mot oljeutsläpp.

NORDRED avtalar hur räddningstjänster kan bistå varandra över nationsgränserna i de nordiska länderna. Det är bra att det finns ett etablerat samarbete och där vi kan hjälpa varandra när ett stort oljeutsläpp sker.

Dessutom finns det även samarbete under EU-paraplyet.

Hur kan det förbättras?
Samverkan på nationell nivå finns det väl upparbetade kanaler för, däremot behöver säkert kunskapen om hur det ser ut på andra sidan Bottenhavet och Kvarken bli bättre på den regionala och lokala nivån. Vad kan Sverige respektive Finland hjälpa till med? Hur begär jag den hjälpen och vem är det som kommer?
Vilka svårigheter finns det med att samordna de två länderna?

Strukturerna kring hur ett oljeutsläpp ska hanteras ser lite olika ut med olika typer av ansvariga myndigheter där myndighetsstrukturen ser olika ut i Finland och Sverige. Då är det viktigt att känna till detta i förväg för att veta vad man kan förvänta sig.

Vad är nästa steg i arbetet?
SeaGIS 2.0 har sammanställt en rapport som nu närmast ska skickas ut på remiss. I rapporten beskriver vi vilka resurser som finns tillgängliga för att bekämpa ett oljeutsläpp på båda sidorna om Bottniska viken.

Vi har också tagit fram en gemensam prioriteringsmodell som pekar ut vilka områden som behöver prioriteras vid en eventuell räddningsinsats. Nu ska vi stämma av att informationen är korrekt och att prioriteringsmodellen känns rätt.

Remissversion av rapporten:

Oljebekämpningsberedskap i Kvarkens havsområde PDF

Om du har synpunkter på rapporten, kontakta:

Johnny Berglund
projektledare
johnny.berglund@lansstyrelsen.se
+46 10-225 44 17

Hans-Göran Lax
projektansvarig i Finland
hans-goran.lax@ely-keskus.fi
+358 40 5377 846