Karttjänst har stor potential att öka deltagandet i havsplanering

Kenneth Nordberg är forskare vid Åbo akademi och deltar i SeaGIS 2.0. Han forskar inom områdena regional utveckling, industriell utveckling, governance och regional förvaltning. Här besvarar han några frågor om möjligheterna med SeaGIS karttjänst.

kenneth-foto

Varför är det viktigt med insyn och öppenhet i havsplanering?

Att allmänheten deltar i olika samhällsprocesser kan minska avståndet mellan beslutsfattare och befolkningen.

Våra samhällen blir allt mer komplexa, och det gäller också havsplanering. Människor rör på sig, de är beroende av havet och berörs av hur havsområdena planeras.

Deltagande i planering gör det möjligt att få med den sociala biten, exempelvis information om människors handlingsmönster och preferenser. Kunskapen om havet och de förändringar som sker där märks ofta lokalt, därför har de som bor på en viss plats ofta bäst information om den lokala miljön.

På vilket sätt kan SeaGIS karttjänst bidra till delaktighet?

SeaGIS karttjänst erbjuder en gränsöverskridande plattform som är baserad på de naturliga förutsättningarna, alltså havets utsträckning, snarare än administrativa gränser. Det tror jag är rätt unikt.

Plattformen har stor potential, dels som informationskälla genom den stora mängden datalager, dels som deltagande- och kommunikationskanal. Verktyget kan som det ser ut nu utgöra underlag för deltagandeprocesser genom att data om exempelvis aktiviteter och ekologiska förutsättningar synliggörs.

Om användarvänligheten ytterligare förbättras finns det i framtiden möjlighet att kontinuerligt få in lokala och sociala data. En kartplattform har också en stor potential som kommunikationsplattform för ett innovationssystem.

Vad är möjligheterna med en öppen karttjänst?

Deltagande genom ett elektroniskt verktyg, så kallat e-deltagande, ses som det nya paradigmet i deltagandeforskningen. Traditionella deltagandemetoder som sammankallar grupper rent fysiskt har ansetts otillräckliga för att de är tidskonsumerande och tunga processer att genomföra.

Med e-deltagande blir deltagandet snabbare och enklare och kan genomföras kontinuerligt. Den öppenhet och tillgänglighet som en e-deltagandeplattform erbjuder ökar synligheten och ger hela processens legitimitet.

Utöver det underlättas implementeringen eftersom aktörer och berörda redan är införstådda med de beslut som tas. En karttjänst erbjuder även visualisering av ofta komplexa omständigheter, vilket förenklar deltagandet från lekmannens perspektiv.

Vad finns det för risker?

Direkt deltagande är överhuvudtaget en utmaning för det politisk-byråkratiska systemet, eftersom det bygger på en hierarki där väljaren får uttrycka sin åsikt enbart när val anordnas. Integreringen av den kunskap som erhålls genom deltagande begränsas både av nationella planeringssystem och av administrativa kulturer.

En av de svåraste momenten  i planering med ett deltagande-element är hur lekmannakunskap och expertkunskap ska vägas mot varandra. En planerare hamnar i en knepig situation eftersom om lekmannakunskapen inte tillåts få någon relevans så riskerar hela deltagandeprocessen att sparka bakut.

Risker finns också i det att planeringsinstrumentets utformning kan styra och exkludera för användaren viktiga aspekter, därför bör tilltänkta användare få delta redan i utformningen av verktyget. En annan viktig aspekt är att elektroniska verktyg kan utesluta grupper som har svårigheter att hantera dem av olika skäl.

Finns det exempel på liknande tjänster idag? Hur fungerar de?

Användandet av GIS-baserade planeringstjänster blir allt vanligare, speciellt i stadsplanering. Ett exempel är Soft-GIS-systemet som utarbetats av Aalto-universitetet. Karttjänster för havsplanering är mer ovanliga, men Googles karttjänstverktyg har använts en del bland annat i Australien och USA.

En kritik som de här kartplattformarna har fått är att informationen inte är tillräckligt exakt eller tillräckligt heltäckande för att användas i planering.

Information ges i form av att användare kan markera områden som är viktiga för dem, men det säger till exempel inget om de områden som de inte markerar. Generellt ses ändå användandet av kartplattformar som en stor fördel för planeringen genom att osynliga värden blir synliga.

Mer om karttjänsten

SeaGIS håller på att utveckla en digital karttjänst för lagring, visualisering och förmedling av olika kunskapsunderlag. Karttjänstens användarvänlighet och funktionalitet förbättras just nu.

Målgruppen var från början kommuner och olika myndigheter som planerar och förvaltar havsområdet. Under det första projektet blev det tydligt att en bredare publik kan ha glädje av plattformen. Bland annat kan den möjliggöra smidigare kommunikation mellan myndigheter och allmänheten.

Experter samlades i Vasa på en work shop om ekosystemtjänster – inspiration och kunskap till stöd för Seagis 2.0 och Vimla

Många intresserade samlades i en work shop om ekosystemtjänster i Vasa. Bruhn-salen vid Åbo Akademi var fullsatt av representanter från olika parter då workshopen började torsdagen 2 juni.

Denna workshop hade ordnats i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten samt NTM-centralen i Södra Österbotten. Work shopen handlade om att få kunskap om ekosystemtjänst-problematiken och speciellt om värdering av dem med olika metoder.  Flera experter hade bjudits in som föreläsare och de inspirerade till många frågor och livliga diskussioner bland åhörarna.

Presentation av projekten

Johnny Berglund för SeaGIS 2.0:s del och Tobias Eriksson för projektet VIMLA:s del öppnade workshopen genom att berätta om bakgrund och syften gällande projekten som båda är Interreg-projekt inom Botnia Atlantica-programmet. Johnny och Tobias hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att genom att ordna denna workshop samlas mycket nyttigt kunskap som behövs för fortsatt arbete inom båda projekten. Det handlar t.ex. om identifiering, kartläggning och värdesättning av olika ekosystemtjänster. Hur gör man det? Vilka erfarenheter finns det? Vilka typer av värderingsmetoder finns det? Vad är viktigt att notera?

DSCF4798
Johnny Berglund presenterar projektet. Foto: Vincent Westberg

Inledning av Tuvendal

Därefter var Magnus Tuvendal från Calluna AB i tur att öppna begreppet Ekosystemtjänster med olika exempel. Han konstaterade att om det inte skulle finnas några människor på jorden, skulle den inte finnas ekosystemtjänster heller. Hela tematiken har ju att göra med det vilka tjänster ekosystem ger för samhället och till människans välbefinnande. Tuvendal berättade att tryggandet av ekosystemens funktioner och planetära gränser går hand i hand. Begreppet ekosystemtjänster hjälper oss att formulera kritiska frågor. Kartläggning av ekosystemtjänster kan å sin sida bidra till effektivare samråd och till bredare deltagande. Kartläggning är också viktigt med tanke på att ekosystemtjänster bättre kunde tas i beaktande i planerings- och förvaltningsprocesser.

DSCF4812
Magnus Tuvendal reder ut begreppet ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Utmaning att värdera ekosystemtjänster

Fredrik Wilhelmsson från AgriFood Economics Centre höll följande presentation på temat om att värdera ekosystemtjänster monetärt med olika metoder. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör man dem och ökar förståelsen av deras betydelse. Värdering är ett viktigt verktyg på många sätt, poängterade Wilhelmsson. Samhällsnyttan kommer fram genom att värdera ekosystemtjänster. Det är lättare att kommunicera ekosystemtjänster då de värdesatts och det går smidigare att ta dem i beaktande i politiska beslutsfattandet då de har synliggjorts genom värdesättning.

Läget i Finland och Sverige

Hannele Ilvessalo-Lax från NTM-centralen i Södra Österbotten belyste läget i Finland nationellt och regionalt. Ilvessalo-Lax berättade om linjedragningar och strategier på olika nivåer gällande tryggandet av biodiversitet och ekosystemtjänster. Aktuella projekt inom ekosystemtjänster presenterades också. Emma Vidmark (Länsstyrelsen i Västerbotten) presenterade ekosystemtjänstarbetet i Sverige. Hon informerade om nationella och regionala strategier, mål och forskningsansatser i Sverige.

Kulturella ekosystemtjänster i stadsmiljö

Eja Pedersen kom från Lunds Universitet och hon hade ombetts berätta om kulturella ekosystemtjänster med fokus på livskvalitet kring stadsnära våtmarker. Pedersen började med att definiera vad som menas med kulturella ekosystemtjänster. De är direkta och immateriella och ofta förknippade med upplevelser av skönhet, och inspiration med mera, sade Pedersen. Upplevelsevärden har att göra med ökad livskvalitet, tillade Pedersen. För att värdera kulturella ekosystemtjänster kan man använda en så kallad multimetod som innefattar enkätundersökning, expertbedömningar samt intervjuer av målgrupper. ”Bara att få vara i lugn och ro i naturen är ett stort värde i sig” säger många då man frågar.

DSCF4822
Eja Pedersen fokuserade på kulturella ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Värdering av kustzonens livsmiljöer

Ulf Bergström (Sveriges lantbruksuniversitet) fokuserade på kustzoners livsmiljöer och värdering av dem. Bergström konstaterade bl.a. att folk har en tendens att söka sig till kustmiljöerna och börja bygga där samt muddra och också i övrigt påverka det naturliga kustekosystemet. Detta leder ofta till negativa konsekvenser för exempelvis fiskhabitat. Det är ytterst viktigt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster, sade Bergström. Habitatkartor är bra underlag för detta. Då det gäller att värdera olika habitat kan man använda t.ex. restaureringskostnad som värdegrund. Då det gäller mat, t.ex. fisk, kan man använda marknadsvärde som värdegrund.

DSCF4827
Ulf Bergström värderar kustzoners ekosystemtjänster. Foto: Vincent Westberg

Många deltagare på workshop om hållbar utveckling av havet

IMG_9378

Drygt 40 deltagare från Finland och Sverige var med på den workshop som ordnades av SeaGIS 2.0 den 9 juni i Umeå. Temat var hållbar utveckling av kust och hav i Kvarken och Norra Bottenviken.

Representanter från flera olika intressen deltog, till exempel Wasaline, Österbottens fiskarförbund, Västerbottens båtförbund, Naturskyddsföreningen och Höga kusten Destinationsutveckling. Deltagarna diskuterade utmaningar och möjligheter för framtida utveckling vid kusten och i havet.

IMG_9394

Sammanställning av olika behov och intressen

Workshopen var den första i en serie med workshops. Syftet är att samla in och sammanställa sektorernas behov och intressen, för att sedan forma en inriktning och ta fram rekommendationer för fortsatt arbete.

– Den långsiktiga förhoppningen är att stärka företagandet inom den maritima sektorn och inspirera och vägleda till nytt, hållbart företagande, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.

Arbetet gjordes utifrån fyra tematiska områden: energi och vindkraft, sjöfart och infrastruktur, fiske och vattenbruk samt besöksnäring, naturvård och rekreation.

Besöksnäringen var ett av de teman som diskuterades mest. Deltagarna var överens om att områdets kust och hav har mycket att erbjuda både närboende och långväga turister. Det största hindret idag är infrastrukturen som behöver utvecklas.

Vad tycker några av deltagarna?

John Öst, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stora utvecklingsmöjligheter, det är stora kust- och havsområden. En viktig sak är att alla har tillgång till stränderna, att det inte byggs överallt utan att det finns möjlighet till rekreation för alla även i framtiden.

Vad finns det för utmaningar?
En stor utmaning är att miljön ska hållas ren. Det måste finnas balans mellan industri och miljö, så alla parter blir nöjda.

Vad finns det för möjligheter?
Det finns en stor potential för energiutvinning i området. Våg-, sol- och vindenergi kan utvecklas i området. En bro över kvarken ser jag också som en stor möjlighet för framtiden.

Marina Nyqvist, Österbottens fiskarförbund

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stor potential i att ta vara på fiskar som inte fiskas idag, till exempel braxen och mört. Genom förädling och receptutveckling kan man göra mat också av de fiskarna. Det skulle leda till ett mer diversifierat fiske, vilket skulle innebära en positiv utveckling.

Vad finns det för utmaningar?
Att få logistiken att fungera och få lönsamhet. Att utveckla bra produkter som konsumenter vill köpa.

Vad finns det  för möjligheter?
Att fiska fler arter ger bättre möjligheter till livsmedelsförsörjning. Till exempel diskuteras allt oftare vattenförbrukning när det kommer till framställning av livsmedel. Fisk är ett miljövänligt livsmedel som inte kräver mer vatten än det som fisken simmar i.

Mattias Lindholm, Wasaline frakt

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Jag tror på samarbete, både mellan Vasa och Umeå och mellan regioner och län. Till exempel inom sjukvård, skola och forskning. Det ger en framgångsrik helhet, vi kan stärka varandra.

Vad finns det för utmaningar?
Att vara konkurrenskraftig är en utmaning. Långa transportsträckor och höga transportkostnader är ett exempel, vi befinner oss  långt ifrån många marknader.

Vad finns det för möjligheter?
Ökad livskvalitet och välfärd i Sverige och Finland.

Mia Karlsson, Höga Kusten Destinationsutveckling

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Skärgården är ett tillgängligt besöksmål som skulle kunna göras ännu mer tillgängligt för många. Det skulle ge den tillväxt och utveckling vi vill se inom turistbranschen. Med utveckling, till exempel fler småbåtshamnar och farleder, skulle vi kunna attrahera fler besökare.

Vad finns det för utmaningar?
Besöksunderlaget är för litet idag och det behövs bättre infrastruktur. Det behöver också finnas möjligheter för driftiga entreprenörer att kunna satsa på utveckling av olika slag.

Vad finns det för möjligheter?
Att fler får se och uppleva de vackra skärgårdsmiljöerna. Att fler kan försörja sig på besöksnäringen, det innebär fler arbetstillfällen och skulle göra det lättare att bosätta sig ute i skärgården.

Blå tillväxt

Med blå tillväxt menas ekonomisk tillväxt som har anknytning till kust- eller havsmiljön på olika sätt. Vindkraft, fiske, vattenbruk, sjöfart och turism är exempel på blå tillväxt som kan utvecklas och växa. För att uppnå en hållbar blå tillväxt krävs att verksamheterna placeras så att konflikter och påverkan på miljön undviks.

Finskt lagförslag för att samordna havsskyddet och havens olika användningsområden

Hättan omgivn

Regeringen i Finland har lagt fram ett förslag till ny lag som kommer att styra havsplaneringen.

Enligt förslaget ska tre havsplaner tas fram och det är landskapsförbunden som ska ansvara för arbetet. Havsplanerna ska vara upprättade till slutet av mars 2021.

I lagförslaget är det tydligt att planerna ska tas fram i bred växelvekan mellan berörda myndigheter och intressen. Planerna ska säkerställa en hållbar användning av havet och dess ekosystem. Enligt förslaget ska miljöministeriet ansvara för att utveckla och styra havsplaneringen samt för samarbetet med grannländerna.

Läs mer på Miljöministeriets hemsida

SeaGIS karttjänst förbättras

karta

Funktionerna i SeaGIS karttjänst kommer att förbättras på flera sätt för att öka användbarheten och tillförlitligheten.

Företaget Cartesia har vunnit upphandlingen och ska utföra arbetet. Cartesia har huvudkontor i Lycksele och har byggt upp SeaGIS karttjänst sedan tidigare.

Här är några av förbättringarna som kommer att göras:

  • För att säkerställa att kartunderlaget hålls uppdaterat ska plattformen kunna ladda ner kartdata direkt från andra leverantörer (genom så kallade WMS- och WFS-tjänster).
  • Länsstyrelsen Västernorrland och Mellersta Österbottens förbund har tillkommit till SeaGIS 2.0 sedan det första SeaGIS-projektet. Den geografiska täckningen av plattformen och dess grundkarta ska utvidgas och gälla hela Botnia-Atlantica området i Bottniska viken.
  • Användare ska kunna välja ortofoto eller satellitbilder som underlagskarta.
  • Karttjänsten ska anpassas för mobila enheter med operativsystemen iOS, Android och Windows.

Om karttjänsten

Projektet SeaGIS tog fram en digital karttjänst för att jämföra, utveckla och stödja havsplanering i Kvarkenområdet. Tjänsten är en gränsregional GIS-baserad kunskapsplattform för alla som arbetar med havsplanering på olika sätt.

SeaGIS 2.0 kommer att fortsätta etablera karttjänsten som en arena och ett verktyg för gränsöverskridande kunskapsspridning och dialog mellan länderna, myndigheterna, företagare och allmänheten.