SeaGIS 2.0 önskar glad sommar

Projektet rullar på med god fart. Diskussionsmötena om blå tillväxt har gett oss en hel del underlag. Under tidig höst ska vi sammanställa materialet till ett antal rekommenderade åtgärder och projekt. Blå näringar så som fiske, sjöfart och turism har stor potential att växa i regionen. Genom våra gränsöverskridande möten har vi fått en hel del inspiration till utveckling.

De nya undervattenskartorna är närapå klara. Under sommaren kommer kartorna att kvalitetsgranskas i fält, framförallt av Forststyrelsen. Kartorna kommer att ge oss möjlighet att på ett mycket detaljerat sätt, tillsammans över halva Bottniska viken, analysera hur det står till med skyddet av våra värdefulla naturtyper.

Utvecklingen av den nya karttjänsten har tagit lite längre tid är planerat. Det återstår lite finputs, men vi räknar med att kunna få upp den i en bantad version strax efter sommarsemestern.

Tack för i vår, vi önskar alla deltagare i projektet en trevlig sommar!

Hur kan vi skapa blå tillväxt i Kvarkenområdet?

Den tredje och avslutande workshopen om blå till växt och hållbar utveckling hölls i Örnsköldsvik 4 maj. Temat för workshop-serien har varit hur hav och kust kan bidra till utveckling i Kvarkenområdet.

Bland deltagarna fanns företagare, kommuner, myndigheter och organisationer från Sverige och Finland. Deltagarna har under två tidigare träffar identifierat mål, konflikter, möjligheter och behov i tematiska grupper.

På den tredje workshopen diskuterades prioriteringar, samarbeten och konkreta projekt utifrån de tematiska områdena:

  • Energi, sjöfart och infrastruktur
  • Besöksnäring
  • Fiske, naturvård och rekreation
  • Ösamhällen

SeaGIS 2.0 går vidare med materialet

– Vi är nöjda med workshoparna och tacksamma till alla som deltagit. Nu har vi identifierat flera möjligheter för blå tillväxt i Kvarkenområdet, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0 och fortsätter:

– Nästa steg blir att sammanställa materialet i en rapport och en mer lättillgänglig kortversion som ska innehålla förslag på åtgärder till regionala utvecklingsplaner. Det finns även planer på en vetenskaplig artikel av följeforskarna som deltagit i aktiviteten.

Dag 1: Blå tillväxt, surströmming och destinationsutveckling

En minikonferens för de finska deltagarna genomföres på Wasalines färja från Vasa 3 maj, dagen innan workshopen. Kenneth Nordberg presenterade Blå tillväxt-programmet i EU och det finska nationella programmet. Diskussionen handlade framför allt om deltagande i havsplanering och på vilket sätt den kan genomföras. Det finns ett stort behov av att utveckla modeller för hur allmänhet och organisationer kan delta i planeringsfrågor.

Vid ankomsten till Örnsköldsvik anslöt flera av de svenska deltagarna och gruppen fick ett smakprov av vad som kommit att bli en viktig del av besöksdestinationen Höga kusten – surströmming. Bengt Wallin presenterade företaget Höga Kusten Walkabout, som bland annat erbjuder naturvandringar i området.

Sedan fortsatte Mia Karlsson från Höga Kusten Destinationsutveckling och Maria Ed från Höga Kusten Turism att presentera hur de gemensamt jobbar för att utveckla Höga kusten som destination. Bland annat utvecklas en gemensam elektronisk plattform och informationsnätverk med 40 infopunkter runtom i området. Utvecklingen av besöksnäringen handlar också om att skapa nya säsonger.

Cecilia Lideskog berättade om projektet En skärgård i världsklass.

Dag 2: Besöksnäring – en framtidsbransch

Besöksnäringen fortsatte att vara ett tema under workshopens andra dag. Cecilia Lideskog, tidigare näringslivsutvecklare på Örnsköldsviks kommun och numera marknadsansvarig för Höga Kusten Destinationsutveckling, berättade om projektet En skärgård i världsklass.
Projektet som pågick 2009-2014 hade som syfte att skapa bättre förutsättningar för ökad skärgårdsturism. Drygt 70 mkr investerades under åren i förbättrad infrastruktur. Ungefär hälften kom från EU:s strukturfondspengar.

– Örnsköldsviks kommun ville öka kvaliteten på alla platser där besökare är, inte bara våra egna anläggningar, berättade Cecilia Lideskog.

Till exempel rustades kajen upp vid Köpmanholmen, därifrån går färjorna till den välbesökta Ulvön. Kommunen valde även att gå in med pengar för upprustning av ön Trysunda, som är ett naturreservat och ägs av Naturvårdsverket. Här gjordes bland annat en renovering av servicehus och brygga som bekostades av kommunen och Naturvårdsverket.

Värdefulla investeringar tack vare projektet

Den största investeringen gjordes på Ulvön, där en ny entreprenör investerade i hotellet. Kommunen rustade upp kajen, byggde ett pool-område, och gjorde i ordning naturhamnar och naturstigar. Även i inre hamnen i Örnsköldsvik byggdes en ny gästhamn och ett nytt magasinshus där det idag är vandrarhem och restaurang.

– Arbetet som gjordes i projektet En skärgårds i världsklass gav goda resultat. Till exempel ökade övernattningar på hotell, stugor, vandrarhem och campingplatser med 48 procent, sa Cecilia Lindeskog.

Samarbete mellan ösamhällen

Nytt för den här workshopen var att representanter från öarna Holmön, Bergö och Ulvön utgjorde en grupp för ösamhällen. Deltagarna vill ha ytterligare möten för att utveckla ett samarbete och hitta gemensamma utvecklingsområden. Möjliga samarbetsområden som diskuterades rörde museiverksamhet och besöksnäring.

SeaGIS 2.0 deltar i seminarium om hur fiskerinäringen kan utvecklas

img_3631

Hur kan vi stärka fiskerinäringen kring Bottniska viken?  I Vasa pågår just nu ett seminarium med syfte att stärka fiskerinäringen och skapa blå tillväxt.

img_3637

Seminariet pågår under tre dagar och har samlat mer än 50 deltagare. Över 20 olika föredrag runt temat finns på programmet och deltagare från SeaGIS 2.0 är på plats.

img_3638

Odling av fisk, alger, och tomater med ny teknik, utveckling av nya produkter av fisk och fiskeutrustning samt välmående vattensystem är några av de teman som avhandlas.

Seminariet är finansierat med pengar från Nordiska ministerrådet. Inom kort kommer presentationerna att göras tillgängliga på webben.

 

Många deltagare på workshop om hållbar utveckling av havet

IMG_9378

Drygt 40 deltagare från Finland och Sverige var med på den workshop som ordnades av SeaGIS 2.0 den 9 juni i Umeå. Temat var hållbar utveckling av kust och hav i Kvarken och Norra Bottenviken.

Representanter från flera olika intressen deltog, till exempel Wasaline, Österbottens fiskarförbund, Västerbottens båtförbund, Naturskyddsföreningen och Höga kusten Destinationsutveckling. Deltagarna diskuterade utmaningar och möjligheter för framtida utveckling vid kusten och i havet.

IMG_9394

Sammanställning av olika behov och intressen

Workshopen var den första i en serie med workshops. Syftet är att samla in och sammanställa sektorernas behov och intressen, för att sedan forma en inriktning och ta fram rekommendationer för fortsatt arbete.

– Den långsiktiga förhoppningen är att stärka företagandet inom den maritima sektorn och inspirera och vägleda till nytt, hållbart företagande, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.

Arbetet gjordes utifrån fyra tematiska områden: energi och vindkraft, sjöfart och infrastruktur, fiske och vattenbruk samt besöksnäring, naturvård och rekreation.

Besöksnäringen var ett av de teman som diskuterades mest. Deltagarna var överens om att områdets kust och hav har mycket att erbjuda både närboende och långväga turister. Det största hindret idag är infrastrukturen som behöver utvecklas.

Vad tycker några av deltagarna?

John Öst, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stora utvecklingsmöjligheter, det är stora kust- och havsområden. En viktig sak är att alla har tillgång till stränderna, att det inte byggs överallt utan att det finns möjlighet till rekreation för alla även i framtiden.

Vad finns det för utmaningar?
En stor utmaning är att miljön ska hållas ren. Det måste finnas balans mellan industri och miljö, så alla parter blir nöjda.

Vad finns det för möjligheter?
Det finns en stor potential för energiutvinning i området. Våg-, sol- och vindenergi kan utvecklas i området. En bro över kvarken ser jag också som en stor möjlighet för framtiden.

Marina Nyqvist, Österbottens fiskarförbund

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stor potential i att ta vara på fiskar som inte fiskas idag, till exempel braxen och mört. Genom förädling och receptutveckling kan man göra mat också av de fiskarna. Det skulle leda till ett mer diversifierat fiske, vilket skulle innebära en positiv utveckling.

Vad finns det för utmaningar?
Att få logistiken att fungera och få lönsamhet. Att utveckla bra produkter som konsumenter vill köpa.

Vad finns det  för möjligheter?
Att fiska fler arter ger bättre möjligheter till livsmedelsförsörjning. Till exempel diskuteras allt oftare vattenförbrukning när det kommer till framställning av livsmedel. Fisk är ett miljövänligt livsmedel som inte kräver mer vatten än det som fisken simmar i.

Mattias Lindholm, Wasaline frakt

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Jag tror på samarbete, både mellan Vasa och Umeå och mellan regioner och län. Till exempel inom sjukvård, skola och forskning. Det ger en framgångsrik helhet, vi kan stärka varandra.

Vad finns det för utmaningar?
Att vara konkurrenskraftig är en utmaning. Långa transportsträckor och höga transportkostnader är ett exempel, vi befinner oss  långt ifrån många marknader.

Vad finns det för möjligheter?
Ökad livskvalitet och välfärd i Sverige och Finland.

Mia Karlsson, Höga Kusten Destinationsutveckling

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Skärgården är ett tillgängligt besöksmål som skulle kunna göras ännu mer tillgängligt för många. Det skulle ge den tillväxt och utveckling vi vill se inom turistbranschen. Med utveckling, till exempel fler småbåtshamnar och farleder, skulle vi kunna attrahera fler besökare.

Vad finns det för utmaningar?
Besöksunderlaget är för litet idag och det behövs bättre infrastruktur. Det behöver också finnas möjligheter för driftiga entreprenörer att kunna satsa på utveckling av olika slag.

Vad finns det för möjligheter?
Att fler får se och uppleva de vackra skärgårdsmiljöerna. Att fler kan försörja sig på besöksnäringen, det innebär fler arbetstillfällen och skulle göra det lättare att bosätta sig ute i skärgården.

Blå tillväxt

Med blå tillväxt menas ekonomisk tillväxt som har anknytning till kust- eller havsmiljön på olika sätt. Vindkraft, fiske, vattenbruk, sjöfart och turism är exempel på blå tillväxt som kan utvecklas och växa. För att uppnå en hållbar blå tillväxt krävs att verksamheterna placeras så att konflikter och påverkan på miljön undviks.