I arbetet med Helsingforskonventionen samarbetar de deltagande länderna i frågor om övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen och skydd och bevarande av den biologiska mångfalden i havet.
HELCOM arbetar efter en beslutad Aktionsplan för Östersjön, HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP), med syfte att återställa god ekologisk status i Östersjön till 2021.
Helsingforskonventionen är en regional miljökonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Alla länder runt Östersjön och EU är med i HELCOM.
Nyhetsbrevet ges ut två gånger om året av länsstyrelserna i Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland som har uppdraget att vara samordnande länsstyrelser i arbetet med den statliga havsplaneringen.
Projektet rullar på med god fart. Diskussionsmötena om blå tillväxt har gett oss en hel del underlag. Under tidig höst ska vi sammanställa materialet till ett antal rekommenderade åtgärder och projekt. Blå näringar så som fiske, sjöfart och turism har stor potential att växa i regionen. Genom våra gränsöverskridande möten har vi fått en hel del inspiration till utveckling.
De nya undervattenskartorna är närapå klara. Under sommaren kommer kartorna att kvalitetsgranskas i fält, framförallt av Forststyrelsen. Kartorna kommer att ge oss möjlighet att på ett mycket detaljerat sätt, tillsammans över halva Bottniska viken, analysera hur det står till med skyddet av våra värdefulla naturtyper.
Utvecklingen av den nya karttjänsten har tagit lite längre tid är planerat. Det återstår lite finputs, men vi räknar med att kunna få upp den i en bantad version strax efter sommarsemestern.
Tack för i vår, vi önskar alla deltagare i projektet en trevlig sommar!
Ulrika Björkman, Forststyrelsen, leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.
Östersjöns havsbotten är dåligt kartlagd. Nu börjar kartor som visar naturen under ytan bli färdiga i projektet SeaGIS 2.0. Kartorna är de första i sitt slag och ska fungera som underlag för en hållbar havsförvaltning. Området som täcks in är drygt halva Bottniska viken på både på svenska och finska sidan.
Kartorna är ett kunskapsunderlag för kust- och havsplanering. Med hjälp av dem kan man till exempel se var det är lämpligt att anlägga olika verksamheter som vindkraft eller en sjöfartsled. På så sätt blir det lättare att ta hänsyn till känsliga och värdefulla naturområden.
– Kartornas storlek och detaljrikedom är helt unik. Vi har haft tillgång till över 30 000 observationer från Finland och Sverige när vi framställt underlaget. I dagsläget finns inget liknande, där två länder samlat så mycket detaljerad information om biologin på havsbottnen, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.
Till nytta för många
Kartorna presenteras i den kommande versionen av SeaGIS karttjänst, en digital plattform som visar undervattenskartorna med naturtyper och biotoper på ett lättillgängligt sätt. Underlaget kommer under våren att bli öppet och kunna nyttjas av såväl myndigheter och kommuner som organisationer och näringsidkare.
Mer kunskap och samordning behövs
Östersjöns havs- och kustmiljöer behöver värnas och må bättre. För att företag och verksamheter i området ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt behövs mer kunskap om miljöns tillstånd.
Nästa steg i SeaGIS 2.0 blir att, men hjälp av kartorna, utreda områdets naturskydd i form av naturreservat, Natura 2000-områden och andra skyddsformer.
– Vi kommer att utreda hur skyddet ser ut för olika biotoper, både inom och utanför skyddade områden. Vi kommer även att analysera nuvarande skyddsnivå och skyddsbehov för olika naturtyper, berättar Ulrika Björkman, Forststyrelsen, som leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.
Samarbete mellan svenska och finska myndigheter
Under två dagar i mars samlades representanter från myndigheter och organisationer för att diskutera och jämföra de finska och svenska kartunderlagen. Ett syfte med workshopen var att se hur kartunderlagen kan nyttjas vid den nationella rapporteringen som begärs i art- och habitatdirektivets artikel 17 eller för inledande bedömning för havsmiljödirektivet, samt hur kartunderlagen kan nyttjas vid planering av kust och hav.
SeaGIS 2.0 projektet ska göra en samlad bedömning av havsmiljöns tillstånd i Kvarkenregionen utifrån gemensamma mätdata och kriterier som finns uppställda i EUs marina direktiv, vattenramdirektiv och i art- och habitat direktiv.
I fredags träffades miljöbedömningsgruppen inom projektet i Umeå för att jämföra hur direktiven i praktiken fungerar i Finland och Sverige.
Implementeringen av de olika direktiven har kommit olika långt, där man kan säga att arbetet med vattenramdirektivet kommit längst.
– Det som blev tydligt på mötet är att vi kommer att analysera ett urval av naturtyper, arter och deskriptorer för att göra en välgrundad bedömning under 2016-2017″ säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGis 2.0 och fortsätter:
– Efter nyår börjar det hårda men roliga arbetet med att sammanställa listor och underlag för bedömningen!
SeaGIS 2.0 