Unika kartor ger kunskap om havet och havsbotten

Ulrika Björkman, Forststyrelsen, leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.

Östersjöns havsbotten är dåligt kartlagd. Nu börjar kartor som visar naturen under ytan bli färdiga i projektet SeaGIS 2.0. Kartorna är de första i sitt slag och ska fungera som underlag för en hållbar havsförvaltning. Området som täcks in är drygt halva Bottniska viken på både på svenska och finska sidan.

Kartorna är ett kunskapsunderlag för kust- och havsplanering. Med hjälp av dem kan man till exempel se var det är lämpligt att anlägga olika verksamheter som vindkraft eller en sjöfartsled. På så sätt blir det lättare att ta hänsyn till känsliga och värdefulla naturområden.

– Kartornas storlek och detaljrikedom är helt unik. Vi har haft tillgång till över 30 000 observationer från Finland och Sverige när vi framställt underlaget. I dagsläget finns inget liknande, där två länder samlat så mycket detaljerad information om biologin på havsbottnen, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.

Till nytta för många

Kartorna presenteras i den kommande versionen av SeaGIS karttjänst, en digital plattform som visar undervattenskartorna med naturtyper och biotoper på ett lättillgängligt sätt. Underlaget kommer under våren att bli öppet och kunna nyttjas av såväl myndigheter och kommuner som organisationer och näringsidkare.

Mer kunskap och samordning behövs

Östersjöns havs- och kustmiljöer behöver värnas och må bättre. För att företag och verksamheter i området ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt behövs mer kunskap om miljöns tillstånd.

Nästa steg i SeaGIS 2.0 blir att, men hjälp av kartorna, utreda områdets naturskydd i form av naturreservat, Natura 2000-områden och andra skyddsformer.

– Vi kommer att utreda hur skyddet ser ut för olika biotoper, både inom och utanför skyddade områden. Vi kommer även att analysera nuvarande skyddsnivå och skyddsbehov för olika naturtyper, berättar Ulrika Björkman, Forststyrelsen, som leder arbetet med bedömningen av havsmiljön i SeaGIS 2.0.

Samarbete mellan svenska och finska myndigheter

Under två dagar i mars samlades representanter från myndigheter och organisationer för att diskutera och jämföra de finska och svenska kartunderlagen. Ett syfte med workshopen var att se hur kartunderlagen kan nyttjas vid den nationella rapporteringen som begärs i art- och habitatdirektivets artikel 17 eller för inledande bedömning för havsmiljödirektivet, samt hur kartunderlagen kan nyttjas vid planering av kust och hav.

SeaGIS 2.0 deltar i seminarium om hur fiskerinäringen kan utvecklas

img_3631

Hur kan vi stärka fiskerinäringen kring Bottniska viken?  I Vasa pågår just nu ett seminarium med syfte att stärka fiskerinäringen och skapa blå tillväxt.

img_3637

Seminariet pågår under tre dagar och har samlat mer än 50 deltagare. Över 20 olika föredrag runt temat finns på programmet och deltagare från SeaGIS 2.0 är på plats.

img_3638

Odling av fisk, alger, och tomater med ny teknik, utveckling av nya produkter av fisk och fiskeutrustning samt välmående vattensystem är några av de teman som avhandlas.

Seminariet är finansierat med pengar från Nordiska ministerrådet. Inom kort kommer presentationerna att göras tillgängliga på webben.

 

Många deltagare på workshop om hållbar utveckling av havet

IMG_9378

Drygt 40 deltagare från Finland och Sverige var med på den workshop som ordnades av SeaGIS 2.0 den 9 juni i Umeå. Temat var hållbar utveckling av kust och hav i Kvarken och Norra Bottenviken.

Representanter från flera olika intressen deltog, till exempel Wasaline, Österbottens fiskarförbund, Västerbottens båtförbund, Naturskyddsföreningen och Höga kusten Destinationsutveckling. Deltagarna diskuterade utmaningar och möjligheter för framtida utveckling vid kusten och i havet.

IMG_9394

Sammanställning av olika behov och intressen

Workshopen var den första i en serie med workshops. Syftet är att samla in och sammanställa sektorernas behov och intressen, för att sedan forma en inriktning och ta fram rekommendationer för fortsatt arbete.

– Den långsiktiga förhoppningen är att stärka företagandet inom den maritima sektorn och inspirera och vägleda till nytt, hållbart företagande, säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGIS 2.0.

Arbetet gjordes utifrån fyra tematiska områden: energi och vindkraft, sjöfart och infrastruktur, fiske och vattenbruk samt besöksnäring, naturvård och rekreation.

Besöksnäringen var ett av de teman som diskuterades mest. Deltagarna var överens om att områdets kust och hav har mycket att erbjuda både närboende och långväga turister. Det största hindret idag är infrastrukturen som behöver utvecklas.

Vad tycker några av deltagarna?

John Öst, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stora utvecklingsmöjligheter, det är stora kust- och havsområden. En viktig sak är att alla har tillgång till stränderna, att det inte byggs överallt utan att det finns möjlighet till rekreation för alla även i framtiden.

Vad finns det för utmaningar?
En stor utmaning är att miljön ska hållas ren. Det måste finnas balans mellan industri och miljö, så alla parter blir nöjda.

Vad finns det för möjligheter?
Det finns en stor potential för energiutvinning i området. Våg-, sol- och vindenergi kan utvecklas i området. En bro över kvarken ser jag också som en stor möjlighet för framtiden.

Marina Nyqvist, Österbottens fiskarförbund

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Det finns stor potential i att ta vara på fiskar som inte fiskas idag, till exempel braxen och mört. Genom förädling och receptutveckling kan man göra mat också av de fiskarna. Det skulle leda till ett mer diversifierat fiske, vilket skulle innebära en positiv utveckling.

Vad finns det för utmaningar?
Att få logistiken att fungera och få lönsamhet. Att utveckla bra produkter som konsumenter vill köpa.

Vad finns det  för möjligheter?
Att fiska fler arter ger bättre möjligheter till livsmedelsförsörjning. Till exempel diskuteras allt oftare vattenförbrukning när det kommer till framställning av livsmedel. Fisk är ett miljövänligt livsmedel som inte kräver mer vatten än det som fisken simmar i.

Mattias Lindholm, Wasaline frakt

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Jag tror på samarbete, både mellan Vasa och Umeå och mellan regioner och län. Till exempel inom sjukvård, skola och forskning. Det ger en framgångsrik helhet, vi kan stärka varandra.

Vad finns det för utmaningar?
Att vara konkurrenskraftig är en utmaning. Långa transportsträckor och höga transportkostnader är ett exempel, vi befinner oss  långt ifrån många marknader.

Vad finns det för möjligheter?
Ökad livskvalitet och välfärd i Sverige och Finland.

Mia Karlsson, Höga Kusten Destinationsutveckling

Hur tror du att Kvarkenområdet kan utvecklas i framtiden?
Skärgården är ett tillgängligt besöksmål som skulle kunna göras ännu mer tillgängligt för många. Det skulle ge den tillväxt och utveckling vi vill se inom turistbranschen. Med utveckling, till exempel fler småbåtshamnar och farleder, skulle vi kunna attrahera fler besökare.

Vad finns det för utmaningar?
Besöksunderlaget är för litet idag och det behövs bättre infrastruktur. Det behöver också finnas möjligheter för driftiga entreprenörer att kunna satsa på utveckling av olika slag.

Vad finns det för möjligheter?
Att fler får se och uppleva de vackra skärgårdsmiljöerna. Att fler kan försörja sig på besöksnäringen, det innebär fler arbetstillfällen och skulle göra det lättare att bosätta sig ute i skärgården.

Blå tillväxt

Med blå tillväxt menas ekonomisk tillväxt som har anknytning till kust- eller havsmiljön på olika sätt. Vindkraft, fiske, vattenbruk, sjöfart och turism är exempel på blå tillväxt som kan utvecklas och växa. För att uppnå en hållbar blå tillväxt krävs att verksamheterna placeras så att konflikter och påverkan på miljön undviks.

Möte om oljeskyddsarbetet i Kvarken-regionen

militär

Den 26 november ordnade SeaGIS 2.0 ett möte med aktörer från Sverige och Finland om samarbete vid oljeolycka.

Mötet var ett första steg för att utreda intresse och möjligheter till förbättrat samarbete kring oljeskydd mellan myndigheter i Kvarken-regionen.

SeaGIS 2.0 vill öka den gemensamma beredskapen för miljöolyckor i Kvarken-området genom att:

  • göra en samlad översikt av resurser i regionen
  • göra en gemensam prioritering av naturvärden och områden i regionen och
  • utreda möjligheter att nyttja resurser över landsgränser i regionen

Frågor som diskuterades var bland annat vilket behov som finns för ett utvidgat samarbete mellan Sverige och Finland kring förberedelser, olika aktörers roller vid en oljeolycka, prioriterade naturområden vid olycka samt karttjänster och GIS.

SeaGis bedömer havsmiljöns tillstånd

SeaGIS 2.0 projektet ska göra en samlad bedömning av havsmiljöns tillstånd i Kvarkenregionen utifrån gemensamma mätdata och kriterier som finns uppställda i EUs marina direktiv, vattenramdirektiv och i art- och habitat direktiv.

I fredags träffades miljöbedömningsgruppen inom projektet i Umeå för att jämföra hur direktiven i praktiken fungerar i Finland och Sverige.

Implementeringen av de olika direktiven har kommit olika långt, där man kan säga att arbetet med vattenramdirektivet kommit längst.

– Det som blev tydligt på mötet är att vi kommer att analysera ett urval av naturtyper, arter och deskriptorer för att göra en välgrundad bedömning under 2016-2017″  säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGis 2.0 och fortsätter:

– Efter nyår börjar det hårda men roliga arbetet med att sammanställa listor och underlag för bedömningen!

fredag