SeaGIS 2.0 projektet ska göra en samlad bedömning av havsmiljöns tillstånd i Kvarkenregionen utifrån gemensamma mätdata och kriterier som finns uppställda i EUs marina direktiv, vattenramdirektiv och i art- och habitat direktiv.
I fredags träffades miljöbedömningsgruppen inom projektet i Umeå för att jämföra hur direktiven i praktiken fungerar i Finland och Sverige.
Implementeringen av de olika direktiven har kommit olika långt, där man kan säga att arbetet med vattenramdirektivet kommit längst.
– Det som blev tydligt på mötet är att vi kommer att analysera ett urval av naturtyper, arter och deskriptorer för att göra en välgrundad bedömning under 2016-2017″ säger Johnny Berglund, projektledare för SeaGis 2.0 och fortsätter:
– Efter nyår börjar det hårda men roliga arbetet med att sammanställa listor och underlag för bedömningen!
SeaGIS anordnar en inspirationsdag tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten i början av juni. Temat är framtidsvisioner och en ”blå” översiktsplan. Tre inspirerande föreläsare från WWF och svenska västkusten har bjudits in till Umeå.
Under dagen kommer SeaGIS karttjänst att fungera som ett verktyg för att planera kommunernas kust och havsområden. Intresserade kan kontakta Johnny Granström på Länsstyrelsen.
Nordiska ministerrådets arbetsgrupp HAV och dess expertnätverk för havsplanering arrangerade för andra gången en workshop med temat ’De nordisk havområder – idag og i morgen. Brug og forvaltning’. Denna gång hölls workshopen på Island 12-13.11 2013 och samlade ett 70-tal intresserade åhörare och föreläsare. SeaGIS hade inbjudits att presentera sig och projektledare Jens Perus höll ett inlägg som främst berörde kommunernas intresse för havsplanering i Kvarken och vikten av att få ombord de regionala intressenterna för en hållbar utveckling.
SeaGIS presenterar sig
Förutom de nationella inläggen om havsplaneringsarbetets status i respektive land och självstyrelseområde (samt Skottland) presenterades även fiskerisektorns arbeten i NO Atlanten samt informerades om hur diskussionerna kring EU’s direktivförslag om Havsplanering och integrerad kustförvaltning framskrider.
En av de kanske mest uppskattade och engagerande punkterna under workshopen var rollspelet ’MSP Challenge Game’ var man simulerade en planeringsprocess i ett gränsöverskridande havsområde. Samtliga deltagare fick olika roller (planerare, opinionsbildare, forskare eller stakeholder/representant för ex. fiskerinäring (kust eller havs), energi (förnyelsebar eller fossil), miljöskydd, transport, infrastruktur och frivilligorganisationer/NGO’s) samt fanns det ministrar som satte press på planerarna för att de skulle trygga de särskilda ländernas intressen i gränsöverskridande samarbetet. Åsiktspåverkan var möjlig genom att använda media, tweets eller sammankalla till öppna presstillfällen.
I spelet hade man på förhand valt ut rollerna för deltagarna och många fick en ’once-in-a-lifetime’ möjlighet att pröva på rollen att sitta som oljemagnat, trots att man i dagliga yrkeslivet jobbat med naturskydd och främjande av förnyelsebara energiformer. Informationen man hade till förfogande för att nå de individuella mål som angetts varje deltagare var i många fall starkt begränsad och man fick interagera med andra aktörer för att få mera information och/eller bilda allianser för att nå egna mål eller stoppa motståndarsidans.
Planerarträff
Den grupp som hade den tyngsta rollen var utan tvivel planerarna som fick påtryckningarna från sektorsrepresentanter direkt från start innan de hunnit utarbeta en process för samverkan. Rollspelet var minst sagt engagerande och öppnade ögonen hos många i publiken om hur komplex planeringsprocessen egentligen kan vara.
Havsplanen för ’Sea of colours’
Foton och PowerPoint-slide: Igor Mayer, Delft University
SeaGIS hade ett avstämningsmöte i Umeå 7 Nov 2013. Det blev en livlig diskussion kring kommunernas intresse och möjligheter till havsplanering. Örjan Pettersson och Ville Klemets poängterade behov av samverkan. Hela styrgruppen var samlad i Umeå.
Fil.Dr. Nina Herala vid Vasa Universitet har inom SeaGIS-projektet gjort en juridisk jämförelse av nuvarande rättslig styrning som är mest relevant för havsutvecklingen i Finland och i Sverige. Här presenteras en översikt av de författningar varigenom Finland och Sverige styr myndighetsutövandet och planering av de sektorer som mest berör havsutvecklingen i ett läge där havsplanen förbereds.
Som hållbar utveckling i helhet är också rättslig reglering av hållbar havsutveckling en successiv process som anpassar sig allteftersom flera utmaningar uppstår och kunskaper utvecklas. Från dessa utgångspunkter har rapportens efterforskningar i finska och svenska författningar gjorts för att finna i vilken mån myndigheters befogenheter som är reglerade i lagstiftningen redan stöder en integrerad havsförvaltning och i vilken mån behövs ytterligare rättslig styrning för att säkerställa en ekosystembaserad sammanhållen havsförvaltning.